Ai — —— INSKND T. Valment erinran till Herrar Föreståndare vid Guslavi Domhyrhat. Då jag af dagbladen inhemtat, att inkasseringen al legan för bänkrum i Domkyrkan fortgår, behage H. U:ne ej illa anse, det jag tager mig friheten fästa uppmärksambeten på en osed, som i denna kyrka inritat sig, och som snart går till den höjd, att den ej endast kommer att minska kyrkans intrader, utan gör en stor del af församlingens ledamöter i högsta målto missnöjde; jag menar det osbick, att ej allenast intrånga i främmande bänkrum, utan ock, genom utlemnande af sine nycklar till obehörige, eller medtagande al flere personer, utestänga rigtige bänkrumsegare. I mansbänkarne gar härmed mindre oordentligt till; kanske har man i detta afscendet mera blygsamhet, eller finner man sig mer exponerad att blifva visad ur bänken; men med mycken harm finner jag, nästan hvarje Sondag, och i synnerhet då nagon omtyckt prest predikar, all bänkrumsägarinnorna i högsta måtto förfördelas, och manga af dem nödgas lemna kyrkan i brist af dyrt betalte och påräknade bänkrum. En del obehörige begagna gamla nycklar, dem de ej återlemnal; andre hafva länt sig en nyckel, och medföra en och annan bekant, och jag har anmärkt bänkägarinnor, som ej allenast begå samma missbruk, utan gå så långt i