Herards landstigning. Ilerards planer voro för öfrigt upptäckta af regeringen, för hvilken det således år så mycket lättare alt mota desamma. —— — AENEEELHGES NYHETER, 3 Från Stockholm. Representationsfrågans öde lärer nu vara alejordt efter den slutliga dödsdom, som för denna riksdag den 21:ste dennes blifvit afkunvad öfver densamma så väl i Presteståndet som hos hRidd. och Adeln. Ridderskapet och Adeln bar nemligen stadnati det beslut, att da honstitutionsutskottet icke efterkommit Ståndets begäran om sammanjemkning af de olika ståndens tankar i representationsfrågan, så sunne Ridd. och Adeln sig urståndsatt att bestämma sin mening i afseende på nåägot beslut i hufvudsaken, utan lade det sist inkomna memorialet till handlingarne. Såsom anledning härtill anfördes för öfrigt dels omöjligheten, att under den nu återstående korta tiden åstadkomma någon redaktion, dels ock alt Utskottet hade bordt och kunnat sammanJemka meningarne. Flere röster höjde sig emot detta grundlagsvidriga beslut; men icke desto mindre gick det igenom. Som Presteståndet sladnat i ett beslut af ungefär enahanda syltning, så är hela frågan nu åter undanskjuten för tvenne riksdagar, och de konservativa ledarne hunna tills vidare sjunga en segersang, att det lyckats dem att för en tid tillintetgora en af nationens förhoppningar. (1. B.) — I samma allonplenum timade ännu en märkvärdig tilldragelse. Frih. IY. F. Tersmeden våckle, i anledning af den erhållna sanhtionen å införandet af lika arssoch giltorätt, den motion, all lagen icke måtte ega retroaktiv tilllämpning i afscende å giftorätten i redan inginana äktenskap. Motionären bade sjell varit en varm försvarare af den lika arfsoch gistorätten och var äfven af den tanka, alt en retroaktiv tillämpning icke borde komma i fråga; men ansag dock, till förekommande al tvister i detta fall, det vara lämpligt, att Bikets Sländer hos Kon-I!. M:t omedelbart begärde en dylik lagförklaring, som undanrojde allt tvifvel i detta sall. Grefve E. Sparre deremot, som varit en motståndare till den lika arfsrätten, önskade motionen utsträckt ända derhän, att sagen icke skulle verka på de före dess promulgerande födde individers arfsrätt. Hr Iartmansdorff gick ännu längre och motionerade en skrifvelse till Kongl. Maj:t om återkallande af hela den nya arsslagen. Grefve 4. Gyldenstolpe förgick sig ännu värre, i det ban förklarade Konungens beslut i denna fråga vara obetänkt. — Frih. Tersmedens motion remitherades till Lag-utskottet; Gresve Sparres begårdes på bordet; å lIr Hartmansdorsjs andragande vägrade Landtmarskalken proposition, emedan den åsyftade upprisvandet af ett under riksdag sattadt beslut; och Grefve Gyldenstolpes utfall blef, genom starka klubbslag och med erinran om 90:nde 2:n Regeringsformen, al Landtmarskalken afbrutet och tillrättavisadt. — Uti förstärkta Banko-utskottet beslöts den 21:ste dennes, bland annat, att Privatbankerne väl, äfven vid de förnyade oktroverna, skulle få behålla rättigheten att utgifva egna sedlar, men icke under en valör af 40 Rdr Ras. — Såsom en viglig opinions-yttring i afseende 1 tull-lagen, torde sortjena nämnas, att Borgareståndet d. 20 dennes, uppå en af IIr 4. Berg väckt motion, beslot ingå till Regeringen med en underdanig skrifvelse för att frambära ståndets beslut, att import-sorbuden borde ur tulltaxan utgå, jemte de vilkor, ståndet för desammas bortagande anselt nödiga. (D. Å.) Med extra lägenhet af den 23:dje Maj Riksdagen har i dag med vanlig hogtidlighet lilvit afblåst, och ständerna kallade att i moron, efter afhörd predikan i Storkyrkan, infinna ig på rikssalen. Ett visst antal ledamöter af varje stånd har dessutom blifvit inbjudet, att, sfssan alten na rikssalen intagna MmiA59 na banal