Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 maj 1845, sida 1

presentationssärslag densamma tillsezer, och ej ökat personlighetsrältens anspråk; så kan man deremot icke medgilva nagon inskränkning i den rösträtt, 1844 års representaltionssarslag tillägger medborgare med en förmögenhet, som understiger 4000 Rdr. Nu då vi tydligare än någonsin se, allt vid innevarande rihsdag!), till följe af Adelns och Presterskapets hardnackade motstand, nigon på förnultsskal erundad representationsförändring icke star att vinnas, så böra vi ock besinna, alt det är endast folkets enighet, mängd och styrka, som kunna sormå skaffa detsamma gehör, och göra dess rätt respecterad. äÄr det icke da, under sädana forhillanden, oktokt alt gora reformvännernes leder glesare, genom uteslutande af någon röstberättigad, eller valbar? Tvertom borde ju alla resormvänner med förmögenhetens, kraftens och personlinhetens sympathier for reformen elda och fylla sina leder. Det synes derlore, som sagdt är, vara oklokt; att från rösträtt och valbarhet utaallra nagon, och isynnerhet var det hogst oklokt af relormvännerne att utesluta armens och flottans under-peläl. Det var ett stes på Grefve Horns öfvergangsväg, och man besinnade icke da — eler ock besinnade man det altlor mycket — huru Aristokratiens anseende oÅ mod slärkes af en krigsmakt, som icke i fttisheter, men väl i skyldigheter, räknas till nelbaorgare. I samma man krigsmakten sar medlorgerliaa sympathier, i samma man sjunker fistokratiens anseende och mod. Ilvarsare då utesluta armöcns och flottans under-besäl? beto mera upplysningen sprider sig i lederna, deso mindre anscende erhalla de grannlater, med hvilha Oficerarne nu prunka, och desto mera anseende vinna de personer, som stå med krigarne i närmaste beröring. I allmänhet inser man icke under-ollicerns och korporalens stora inflytande pi truppen, och damer dess sjellståndigset i karaktären och dess skicklighet efter de monster, Riddarbuset visat i uppatsträfvande sub tern officerare, hvilkas etysta vältalighet och medgorliga voleringar icke heller just rekommenderat krigareståndet. berta maste väl ock vara orsaken, hvarfore reformvännerna af en Grefve liorns eflerträdare läto leda sig till detta steg; ty annars skulle icke den karahtärssasthet och vidsträcktare praktiska erfarenhet, som finnas hos underbefalet, blifsit bortaanstale. — Man besinnade icke, all kela aruidens och flottans gemenskaps ) Denna uppsats sterefstslulet af April månad l. ä. Ins. Anm. Te EET