Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 maj 1845, sida 2

Ä Hacn Tor NOTTIEC, som Tor Danmark. — —— s—— 2 —— England 1S43 ). Mycket bar i nyare tid blifvit ordadt och skrilvet deröfver, alt den nuvarande styrelsen nu befordrar samma lagar och förändringar, mot hyilha den opponerade sig, då de sorceloSos af NIigstyrelsen Men betrakhlelserna ölver enshillas sasthet eller vanhelmwod i principer höra alls icke bit. Nationen går, såvål hvad det industriella som det intellektuella beträffar, så praktiskt till våga, att om hon, sisom nu sörhallandet är, eynnas al yttre omständigieter, det är mindre vigtigt, buruvida hennes minister honsequent bihehaller sina politiska arundsatser. Det är individens sak, och det är tätt och billiet att man der vid Jag blott väljer esterverlden till domare: samtiden är i dyliba fall sällan opartisk i sil omdome. Den märkvärdigaste omständighet, som träder i dagen vid denna skenhara coalition är den, att Whiss nu maste bista sina molslandare, al hvila de undantrångdes för 4 år sedan, och deäro i parlamentet de ifrigaste befordrarne afsin egna tidigare handelsoch finanspolitik, ty de sig derpå grundande nya lagarne afvika icke väsentligt i sin form från de förra kigsorslagen. Unglands historia har icke nagot liknande exempel alt uppvisa; — det är icke helt och bållet olikt den berömda 4783 års coalition, blott med den alshillnaden att dåtidens Tories och Whigs delade embetena sig emellan, men nu besitta de förre dem allena, och de senare, som på ett hedrande sätt utmärka sig derigenom, att de sörblilvit sina grundsatser oföränderligt trogna, befordra nu det de erhänna för rätt, tillochmed då de derigenom bibehålla och stadlästa sina motstindare i deras ställning. Sasom allestades, felas äfven i England mån af stor talent och allmant sortroende. Så länge en sadan icke kraltfukt uppträder bland Nhigpartiet, torde den nuvarande styrelsen bibehalla sig, — men langre icke. Vi bafva redan tilllörene omsormalt de npa lagar, som hafva föreslagits under innevarande parlamenlssession, och eller mer eller mindre härdnackad diskussion med soga ändriag trädt i hraft. VNinamne dem i horthet än en gane: a) Fortlarande under trenne ar af en inkomsishali al 2 2: 188. 4 d. put. b) Socker. Nedsåtining af förbrukningsskatten från 23 s. 3 d. till 14 s. pr CUTN. Men sfrämmande socker kan, ehuru den förra prohibitivtullen undergall en betydlig minskning, blott tillsälligtvis och i små qvantiteter inga i torbruhningen, ty det är blott produkten fran aFree labhouro länderna (Java, Manillao.s.Y.), Som gynnas genom en måttlig tull (23 s. 4 d. pe Cr), ocb deraf kan iche nagon hetydlig qvantitet levereras, ty England förbrukar alltjemt fjerdedelen af allt socker, som alla transmarinska länder, utan undantag, producera. ba så vigtisa dilferentialtullar existera, kan man alls icke sorundra sig ofver, all Brasilien botar med sorsoket att vägra emottaga sor e 2,000,000 engelska bomullsvaror om aret, tills iman i kngland tillater en friare inforsel al brasilsocker. Denna tullnedsättuing, så väl som nationens närvarande lyckliga belägenhet visar redan nu en nystark oknins i förbrukninsen, hvilken ulsigt garanterar för alt nalionen redan i år skall komma att behöfva ett ytterligare qvantum af 400,000 eller 500,000 Ceulner socker. Derigenom skulle den verkliga ärliga förbrukningen af socker i England stiga till nära 5,000 000 Centner, som utgör tredjedelen af hela sockerproduktionen i alla verldsdelar, hyitbetssockret och det i transmarinska länderna sjelfva förbrukade sockret häri icke inbegripet. c) Upphäfvandet af alla inforseltullar å ungefår 450 artiklar, för det mesta sådana som såsom raämnen begagnas till fabrikation. Redan för 20 är sedan soreslog Huskisson samma lag, och för 30 år sedan rekommenderade en af Englands beromdaste sinancierer (Ricardo) soljande: alnke care of your imports, and your exports will take care of themselves.o Man ser således, att det nu följda systemet icke är något nyoff orh natinanon ollor factmor hannae syvaoa