I Den Skandinaviska IGGen. Särdeles med Mhämnmseemde till Ianmark och Norrize. (Efter Kjöbenhavnsposten) I. Den norska student bögtilen har, som bekant, i norska blad gilvit anledning till en protest mot den såkallade skandinaviska ideen, som väl kunde sortjena ett par osvervägande betraktelser srån en allmännare synpunkt, än den. hvarifrån man hittills har varit mest böjd att betrakta denna idöe, så vida den rör Danmark och Norrige, och som den tiden nu snart nalkas, då, som vihoppas, ett ungdomstaa från Upsala tagar till Leires boklundar, skall skänka nytt lif at denna idee, tro vi tiden vara inne att fösta uppmärksamheten på allt hvad som kan anga den. Hvad nämnde hogtid särskild! beträffar, så var det onekliven en mycket vacker tanke, som låg till grund derför, alt neml. studenterna vid alla universileter i de tre skandinaviska rikena, på samma timme skulle fira en fest till fädernas minne, såsom nordbor, och en brödrasest, såsom studenter, och att dermed styrka och uppmuntra hvarandra att hoppas och verka för Nordens stamtid. Förslaget till en sådan fest hade utgått från det Norska Student-samsundet, som redan i flera är på sista juldagen, tjugondedag Knut, d. 15. de Jan., har hallit ett lag till fädernas minne, iakttagande fornnordiska seder och vanor, så mycket det lät förena sig med vär tid, enkannerligen tömmandet af Bragebägaren sor sorntidens minnen och Losftesbågaren för sramlidens hopp. Studentsamfundet i Christiania hade derför tillskrilvit såväl studentföreningen i kopenhamn som studenterna i Lund och Upsala, med uppfordran att på samma dag hålla en likadan fest, och på alla tre ställena uppfattade man sankan med glädje och inspiration samt soranstaltade det nodvändiga. Saledes inträffade då, att den 43 Jan. i är hollos sestgillen af studenterna sivål i Köpenhamn, som Lund och Upsala, hvilka hafva varit utförligt omtalte och beskrifne i flera blad och det köpenhamnska, som var det met betydande, likasom det räknade de flesta dellagarne, beskress t. o. m. i en särskild Brochure, som innehoall samtliga vid festen hällna tal och utförda sänzer. ben vidsträckta betydelse, som af vissa blad tillades dessa tal och deras nationella tendens, har afhallit oss från att omtala dem, tills ett lugnare öfvervägande och bedommande af de lorhallanden, man dermed bar velat åsyfta, nafva hunnit få bättre insleg.