samma ögonblick på hvarandra. Faller Ni, så tillhör min dotter åter. mig; faller jag, så kan Olimpia sjelf råda öfver sin hand och sitt namn. IIvad gör det också, om Ni är hennes fars mördare, eller ejln Stephan ville tala, ville ropa, ville aflägsna sig. vom Ni gör ett enda steg, om Ni talar ett ordo, ropade den förtvislade gubben, oså skjuter jag ihjel flickan, hör Rilo Foscarini lätt Stephan sitta framför sig, utan alt bekymra sig om Olimpia, som sanslös nedsjunkit mellan dem. Man förvexlade vapnen flera gånger om hvarandra; derpå tog hvardera af de båda spelarne en pistol i handen och fattade med den andra snibben af en näsduk. Skollet föll. Stephan hade vunnit! Slut. DEN LURADE KURTISÖREN. En pariserdam. som ofta insamlade gåfvor för välgörande ändamål, bad en gång om allmoser för sattige, då en Dandy t0g tillfället i akt, för att så oförmärkt smyga en kärleksbiljett i handen på damen. Samma afton råkade damen och kavaljeren hvarandra åter i ett sort lysande sällskap, och lemnade hon honom i allas åsyn kärleksbrefvet tillbaka och yttrade: Åin herre, ni har tagit fel och i stället for alt gifva mig en bankonot till de fattige, hvilket väl var eder mening, gitvit mig detta bref. Men jag har reparerat er förseelse, och i ert namn insatt 1000 Fr. i fattigkassan, som jag hoppas ni nu är så god och betalar mig.o