Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1845, sida 3

kens säkerhet nödigt, under den form, som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån meddela K. M. garanti. (Kontrapropositionen åsyftode hufvudsakligen uleslosande af B. St:s anhällan om K. M:s garanti.) 7) med 76 röster mot 45 beslöts följande restriktiva förändring i 63 2 bankoreglementet: 40beroende af de åtgärder, bankolullmäktige hafva att vidtaga till förstärkning af bankens metalliska kassa, åligger det fullmäktige, att, när större uftogningar al silfver från banken äga rum, eller bankens ställning i öfrigt det påhallar: a) minska utlåningen genom handelsoch nåringsdiskonterne och afslå ansökningar om nya kreditiver; h) alldeles inställa nimude uttåning samt indraga större eller mindre del ef utlaningen på namn och reverser med omsältningsrätt genom bankodiskonten och länckontoren; c) samlicliyt härmed: antingen emot betalning i baraosedlar försälja innehalvande obligationer, eller upptaga län emot räntebärande förbindelser, ställde på viss tid, eler uppsägning, samt d) genom vägran af nya lan, efter hand minska öfriga grenar af bankens sanerorelse, den på fastigheter dock i sista rummet, börande dessa för metalliska kassans bibehållande, medelst förminskning af bankens vid onsordran betalbara förbindelser, anvisade utvägar, begagnas i den ordning, de bär ofvan äro uppräknade. o — Biskopen D:r Agardh afresle i går från bufvudstaden. — Skalden Ingelmans vänner halva, medelst subskription, samlat medel till uppresande af en enkel grafvård öfver honom. — Icke mindre än 32 ledamöter af Bondeståndet halva begärt permission att under pingsthelgen få besöka sina bemorter. I det plenum, der permissionslistan föredrogs, blesvo dock endast 44 af ansökningarne beviljades (A. B.) — Man har i kongl. Riksarkivet påträfsat elt egenhåndigt bref srån D:r Luther, hvilket är af särdeles märkvärdighet. Det är skrifvet från Wittenberg d. 51:ste Okt. 1517 (samma dag som Luther derstädes uppslog sina 95 theser) och adresseradt till Erkebiskopen af Mainz och Magdeburg, Albrecht, hvilken, såsom bekant är, hade öfvertagit generalförpaktningen utaf aflatsförsäljningen i Tyskland och utnämnt dominikanermunken Tezel till sin vikarie. Luther skildrar här i kraftiga ordalag asflatskrämeriels fördersligbet och uppmanar erkebiskopen ödmjukt, men öppet och oförskräckt, att sälta en gräns för detta ofog. Af ett posiskriptum i brelvet visar sig, all Luther bifogat en afskrift af ofvannämnde theser, till erkebiskopens genomseende. Det märkvärdiga dokumentet bar är 4694 blifvit till Carl XI öfversändt från Landshöfdingen på Ösel, Pebr Örneklo. (Morg.) tm ERERAEEERE —— ——