edundra och alla Gehennas asgrunder öppna sig, csör alt få folket att kasta sig i deras armar.o — Nå väl! handlade dkateketeno då så orätt derutinnan, alt ban, i andra bönen af det af pamllettskrifvaren förkåttrade tredje hufvudstycket, lät desse gandans måno uttala sin innersta öfvertygelse — det, hvaraf deras hjertan sulle voro? — De friske behöfva ingen lakedom, utan de som kranke äro; det var således icke för apresterna i allmänheto, usan för dem af det andliga ståndet, hvilka förgätit hvad deras frid tillhörer, som akateketeno författade sitt tredje hufvudstycke. Alt han gått radikalt till väga, medgifves gerna; men han gjorde det icke af kilslighet, utan af full öfvertygelse. Det friska, sargade köttet läker man med helande salsvor; men dödköttet skär eller bränner man bort, och akateketeno fann tiden vara inne all gripa till det glödande jernet. Att ban bränn! djupt, brännt till botten af såret, finner han af patientens krampaktiga ryckningar, af de lörvridna anletsdragen, af den med förbannelser blandade jemmerklagan, som hans operation framkallat. Nå väl: han torde då möjligtvis kunna hoppas en blifvande förbättring; dermed vore då hans afsigt vunnen, och anathemerna, smädelserna och bespottelserna ville han då gerna glömma. Vi nämnde här ofvan, att akateketeno ansåg tiden vara inne att gripa till det glödande jernet. Detta torde fordra en närmare förklaring. Kasta då en blick omkring dig, och först och främst i ditt eget sådernesland, o pamslettskrilvare! Erinra dig de ohygaeliga symptomer af religionssvärmeri, hvilka på de sistförflutna åren visat sig i nästan alla Sveriges provinser! Erinra dig den petition, med hvilken en del af Norrlands innebyggare inkommit till H. M. konungen! Erinra dig den mångd af olika läsaresekter, hvilka uppstått i nästan alla landsändar! Erinra dig det bögljudda knot, ömsom öfver presternes ljumhet och liknojdbet, ömsom öfver deras intolerans och fanatism, hvilket på så många ställen låtit och läter sig förnimma! Erinra dig, huru den episkopala kohorten under innevarande riksdag satt sig emot hvarje, af folket äskad, vigtigare reform i våra nationella angelägenheter, i stat och kyrka! Erinra dig, säga vi, allt detta och tusensaldigt mycket annat dylikt, hvilket här skulle blifva alltför vidlystigt att upprepa — och säg sedan, om ej redan detta kunde vara nog för att komma en uppmärksam betraktare, en publicist, att sätta yxen till roten..... Säll sedan sjerrglaset till ditt öga och betrakta de oroliga rörelser i den katholska kyrkan, hvilka Biskop Arnoldis i Trier med den s. k. aheliga rockeno drisna afguderi framkallat! Erinra dig, hvad den nye, våldige resormatorn Ronge haft att förkunna om de hatholska prelaternes sträfvan alt sörsänka folket i samma bottenlösa mörker och vantro som för århundraden sedan! Erinra dig Jesuiternas hemliga stämplingar i Frankrike, i Italien, i Schweitz, i Spanien och i åtskilliga af de tyska katholska staterna! Erinra dig de Storbritanniska prelaterne, hvilka, utan att vara prester till annat än blotta namnet, hafva millioner riksdaler i årliga inkomster, under det att deras vikarier, som bära dagens tunga och hetta, knappast hafva så mycket, att det räcker till de aldraoundgängligaste behofven! — Erinra dig, säga vi, allt detta, och såg sedan om vi i de för