Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 april 1845, sida 1

kommer alt föra befälet öfver föroch general Bar öfver ester-trupparne. Konungens yngsteson, hertigen af Montpensier, skall, såsom besälhafvare för ett fältbatteri, deltaga i detta tåg, hans första lärospan i krigets skola. ENGLAND. London den 4 April. Under första sessionen, Underhuset böll efter påsk, framkom den nye amiralitetssekreteraren Corry med en proposiiion om beviljandet af ett anslag till underhall af den för flottan såsom behoslig ansedda förstärkningen af 40,000 matroser. benna proposition, som å ministeriella sidan undersiöddes med anförande af nödvändigheten att undertrycka slafhandeln på afrikanska kusten och sjörosveriet i ostindiska archipelagen, blef antagen. Till Eogland hafva ankommit 41 Indianer af de nordamerikanska stammarne Uschippewähs och Dihevans, sor att bese sig och låta bese sig. Uti enshilta bref från Buenos Ayres af den 25 Januari betvillas, att franska gesandten skall. erkänna den af Rosas anbefalda stränga blockaden af Montevideo. I Bogota i Södra Amerika alslöts den 15 Januari emellan Staten Nya Granadas sinansminister och agenter för innehafvare i London af Columbiska fonder ett fördrag, enligt hvilket, säframt de senares sanktion erhålles, Nya Granada öfvertager och såsom sin stalsskuld erkänner 30 pCt af den i London 4822 och 4823 kontraherande columbiska skulden. TYSKLAND. De förnämsta litteratörerna i Österrikes hufvudstad vilja ingå till regeringen med ett memorial för erhallande af en lindring i censurtvänget. Presten kerbler, som öfvergatt till den tysktkatholska kyrkan, har blifvit bannlyst af domkapitlet i Breslau. Fran alla trakter i Tyskland afhöras öfversvämningar, förorsakade af en genom elt ihälligt regn alllsor hastigt befordrad islossning. På flera ställen äro alla kommunikationer afbrutna. Folket, isynnerhet det lägre och sattigare, lider härunder betydligt. SCHWELIIJ. Den utomordentliga landtdagen har slutat och de deputerade, begifvit sis tillbaka till sina hem: orter den 20 Mars, men hvarken i Jesuit-eller Fri-skarelrågan bar fattats något algorande beslut. I Aargau var man betänkt på att med det snaraste få Landtdagen på nytt sammankallad, på det att Luzern, hvarifrån emigramerna, som nu lära belopa sig till ett antal al 1400, isynnerhet ta