kKSddg — ÅJ1C11 (7111 44 3 : ? 83 innerna, äfven för den kommande, och för tid!) — har nusslyckats. Vi veta genom derrättelser från Stockholm, att IIr v. H. i högst? lifig och intressant debatt på Riddariset den 26 sistl., bief slagen i voteringen iver det ryktbara memorial, hvari Konstitubns-Utskottet proponerat ständerna, all väckta rundlagssråor, när två stånd stanna emot å, skulle förfalla utan att komma tll roleij i förstärkt KonstitutionsUtskott. Historiken öfver detta famösa tilltag emot kundlagens tydliga föreskrifter i 56 och 81 22., omställer några särdeles pikanta drag. Ulmmel bindrar oss, att här närmare omtaloa vad vi veta derom; men vi torde återkomma rlill. Åäivast af alla riddarbusets Ultras denvar otvifvelaktigt gubben Cederschöll, — — h dag, ilken helt öppenhjertigt tillstod, att det soteagna valdsörandet al grundlagen endast var It litet preliminärt försök all känna sig före ru pass vakne ständerne månde vara. Meingen var också, at OM riksständens bifall innat allockas till konstitutious-Utskottets gjorda roposition, så skulle lillempninyen genast Asra blifvit satt i verket genom användande i representationsfrågan, hvilken man dymedelst te hindra att komma under omrestning örstärkt Konslitutions-UIskoltt. betta bade i g8 sjell inneburit ett nytt tilltag, emedan, äfm om Konstitutions-Utshottets hu 2jvrda proSitlon blifvit bifallen, densamma dock, såsom 1 grundlagsändringesörslaa, efter ännu gällane grundlag, måste hvila till nästa riksdag, hvaröre dess begagnande och lillämpning vid dend riksdag, såsom en redan antagen och sasttälld grundlagsstadaa, innefattat ett öppet och ullsthndigt våld på konstitutionen. På denna punkt befinna vi oss nu i Sverige; tt sådant Konstitotions-utskolt hafva vi är 4845. Ivad tänker allmänheten härvid? pen Desvurna grundlagens valdsörande, eller ullkastande på all annan väg, än den af lagen jelf ulstakade (kvilket då icke är elt valdförane), heter, på öppet språk, beträdande af Reolutionens bana. Om så olyckligt skulle vara, alt en af landets vögsta och vigligaste auktorileter sjelf öppnar lenna förfärliga bana — hvem kan då svara för ortsältningen? bet svenska folket, — hvars vtterliga tålamod tusen fall gått och går sä långt, att det blilvil it ordspråk — skall det endast komma att le, I Eller gråta, eller göra något annat ät en riddarusasfdelning, hvilken, så ytterst fåtalig (emot let sannskyldiga folket) och till en stor del utsdndshkt), den i sjelfva verket är, dock har oforynthet nog, att vilja rycka all makt till sig, notarbeta all verklig förbättring, och uppresa ig likt en drake emot hela nationen? Och detta riddarhus — hvad skall man tänka lerom? Vid den omröstning, hvarom vi här ala, besegrades väl IIr v. H. genom 58 roster mot 50. Men om ryktet säger sannt, skall lenna voteringens utgang hufvudsakligen halva ärledt sig från Landtmarskalkens öppna och på sere framlagda motiver stödda förklaring, catt an ej kunde göra proposition till bifall på Utkoltets förslag, enär ban icke ansäg Utskottet f grundlagen berättigadt att bafva framställt let. vi fråga ännu en gång: om icke den egna ölvertygelsen, utan sastmer agrefve Posses sorhlaing verkat utgången på riddarhuset, hurudant dir då detta? Vi veta väl, att den Pommerske främlingen cke styr mera än en del al den nu på huset sittande adeln. Men denna del föreställer dock, såsom förhållandet är uti de flesta och vigtigaste rågor, majoriteten inom ståndet, så fort det volerar. Huru djupt under nollpunkten har då icke denna så kallade svenska adel sjunkit, när den på ett så skymfligt sält, utan esen förnuftig beh ren öfvertygelse, låter leda sig af en tysk konstmakare, hvilken inför dess ögon gör hoeuspokus med logiken, på samma sätt som en fannan resande optisk arlist, marktschrejare eller agubbe med skåäpeto sorvänder synen på sina äskådare? Sverige anser redan det så kallade ariddarhusetop för en Camera Obscura. x