Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 april 1845, sida 2

AAAAAAAAAAA SD DH PM MP VV VY WL Mm nn Mmmm Th —k—-— — — c ——— — — — — — — Q——-—.—— h — —2Tts WEM 425—— 244 1141 Ss217 t10011 1111—4 14 sullkomligare ljus, och med utsträckning af tid, motsvarande de stegrade önskningarne, kunde erhållas för lika pris med den förra lyshållningen, skulle den antagas. Herrar Committerade synas med särdeles förkärlek bafva fästat sig vid Ilerr James Malhams anbud, hvilket vid första påseendet tyckes vara billigt, men ställer likväl kostnaden på 75 Rdr bco i stället för 33 Rdr 46 sk. Beo, för en så dan distance som närvarande reverber-lyktor upp tager, oberäknadt, att, om detta anbud anta ges, skulle Staden inrymma Engelsmannen llerr Malham ett monopol i Gotheborg för erärderliga tider, samt således till Engelsmannen bexilja en ärlig shatt af 7,500 Rdr Beo, och det, märk, för cvärderliga tider!! byilket måsle såra hvarje aldrig så liten fosterlandskänsla. Skulle återigen herr Malhams förslag att afträda laråuniagen efter 50 a 50 år, anlagas, så fördyras denna dubbla kostnad ytterligare 50 a 75 pct, och efter den tidens förlopp äro Stadens innevånare, enligt llerr Malhams projecterade Contract, skyldige inlosa hans, då säkerligen till flere delar nötta och skadade, anläggning för en ganska enorm summa, som i det närmaste motsvarade, om ej öfverstege, den hostnad, Civil-i inngenicuren llerr keiller uppgifvit, och som befanns så afskräckande; och hvilka utgifer alla gingo utur landet, hufvudsahligast för malerialier. som finnas här i öfverflöd. I en tid, då den techniska skickligheten, äfven inom vårt Fädernesland, finner allt flere och skickligare adepter, tyckes del vara mindre visligt, att i rikets andra stad helt och hållet tillslänga möjligheten för det svenska snillet alt sinna en sig passande verkningskrets. — Insåndaren kan derför icke underlåta, att på det alfvarligaste — fästa hvarje Samhållsmedlems uppmärksambet härpå, och huru at genämt det än skulle vara, att så promenera i det klara gasljuset, så strider det dock för mycket emot Landets bästa och en sann patriotism, att derför, antivgen till Utlänningen för evärderliga tider ikläda sig en skatt al 7,500 Rdr Beo ärligen, eller ock årligen i 50 a4 30 år denna summa nära dubbelt och sedan en enorm lösningssumma. Kan någon inhemsk man bringa gaslysningen i gång för lämpligt pris och dertill använda inhemsk tillverkning af ersorderliga Jernrör andra Effecter, samt husvudsakligast svenska arbetare, då må gerna Stadens Innevånare förena sig till en drygare gatuupplysningskostnad; men mot all dylik Shattläggning till utländsk individ, må hvarje sosterländskt sinnad Stadens Innevånare på det kraftigaste protestera, Urr Committerades förslag att beskatta Ilusägarne först med en asgilt, motsvarande den, lill hvilken Urr committerade funnit skäl beräkna kostnaden för omläggning och underhäll af gatuläggaingen efter gamla methoden och sedan 410 å kostnaden esler den nyare anläggningen med tucktad sten, år för desse allt sor betungande. Denna konstiga beräkning kunde gerna häruti äsidosatts, ty då Husägarne blifva tilldelade 410, således nära hälften af den dryga kostnaden, kunde det varit nog; de fingo då betala 2 Rdr Beo i stället för 4 Rdr 8 sk. B:co för hvarje qvadrat-samn. be fleste llusägarne, särdeles de mindre bemedlade ä aflägsnare gator, hafva i alla tider tillfälle, att med omtanka och sparsambet vid arbetet göra kostnaden dräglig; men skulle nu ovilkorligt ärligen erlägga en skatt, på intet sätt proportionerlig med hvad de förr påkostat, eller med Husens vårde på de större gatorna. Då Committerade tagit i beräkning, att allt dylikt Onus calculeras vid Husköp och Hyrors bestämmande, är att befara, alt det icke nog ölvervägts, buru stor skillnad det är på husens värde och hyrorna på de aflägsnare gatorneÄfven fördelningen för en blifvande dyrare gatuupplysning borde ej så dubbelt beräknas, utan da 4f,jg:delar af hela kostnaden för lusägarne beräknas, torde det vara lämpligt. Norrbo.