burg nedsatt silfver. Motionen remitlerades, jemte sorordande af Grespe Horn och lir v. Å nenhausen, till Banko-ufskottet. s — Borsarständet aterremi yltigt och olämpligt, honstitu kande N:o 53, som föreslar, laasfrågor två stånd stannat et å, frågan skall förfalla. Likaledes äterremitterades Slatsutskottets betänkande N:o 240, rörande väckte motioner om skaltejemkning. — Bondeständets plenum uppsogs al tvenne vidlyftiga öfverläggningar: den ena rörande lindring i prestationerna för landtsorsvaret, den andra angående markegångs-sättningen. Ålven förekom Ekonomi utskottets memorial N:o 154, angående presterskapets löneinkomster m. m., i hvilket memorial utsk. bland annat föreslagit, att Rikets Ständer måtte hos kongl. Maj:t anhålla om utfärdande al en författning, innehällande, att der ej annorlunda finnes genom särskilde öfverenskommelser stadvadt, likslolsafgift bör till pastor utgöras med 14 procent af den aflidnes bebållna qvarlåtenskap enligt bouppteckning; dock att en dylik afgift aldrig må öfverstiga 50 Rdr hko eller understiga 46 sk Bko efter man eller hstru och 8 sk. efter barn eller tjenstehjon. Härom uppstod en diskussion, i bvilken Nils Petter Pettersson (från Calmar län), David Andersson, Andreas Bengisson, Sven lleurlin, llenrik Ändersson, Ephraim Larsson, v. Talmannen Nils Persson m. fl. deltogo, och hvaruader åtskilliga talare. yttrade lillig barm och missnöje öfver ilrägavarande förhatliga afgilt och huru presterna så tillväga vil densammas uppbärande. Det uppgass, ati presten, der ej annat varit att taga, tills gripit godselhogen, och att i ett sterbbus efter en backstususittare, den enda tillgången, 4 snus, icke blifvit sorsmadd af eden snusförnuftiga prestnåsan.o Riksdagssullmäktige från Skåne m. sl. orter, der serskilda öfverenskommelser angående Preslerskapels allöning äro uppgjorda, yrkade blott att dervid måtte lörblilva, och bade för ölrigt ingenting emot att 4681 ärs förordning angående likstol upphäfdes. Med en redaktionsförändring bifölls utskottets förslag. — Riddderskapet och Adeln, Borgareoch Bondeständet hade plena aftonen den 31 Mars och bresteständet var tillsammans samma dag kl. middagstiden. U Lilld. och AUdelns plenum upplsogs en längre stund med uppläsandet af Expeditionsutskottets underdåniga skrifvelser. Sedermera föredrogs Ekonomi-utskottets memorial N:o 154, i anledning af återremiss af betänkandet N.o 109, angående presterskapets löneinkomster, m. m. Sjette punkten, rörande reglering al komministrarnes lönevilkor m. m., hvartill utskottet foreslagit en skrifvelse i ämnet till Kongl. Maj:t, blef, efter en vidlyftig diskussion, medelst votering med 24 nej mot 45 ja, alslagen. ade, såson d — los Borgarståndet förekom en lång diskussion ölver den förut så tillräckligt debatterade tolagsfrågan. Stats-utskottet hade nemligen i sitt utlatande N:o 259 vidhallit sitt i betänkandet N:o 217 afgilna och af Borgareståndet gillade förslag. Någon inbjudning förekom icke heller, och något annat resultat, än betänkandets läggande till handlingarna, var således icke att vänta. Efter nägra timmars debatt framställdes äfven proposition härpå och bilolls utan votering. Hr De Marå väckte fråga om huruvida i sista talmanskonferensen förekommit något tal om tiden för riksdagens slut, och Herr Schartau nämnde, såsom ledamot af talmanskonlerensen, att tal vål hade uppstått härom, och att man ansett att riksdagen icke kunde slutas till den 24 April; lir Petrå yttrade sig, att Ständerne borde bemöda sig om att få riksdagen slut till den utsatta tiden; denna fråga begärdes på bordet. — Ilos Bondeståndet behandlades Konstitutionsutskottets memorial N:o 35, angående ändringar och tillägg i föreskrifterna om grundlagsfrågors behandling. — Propositionen om bifall till utsk:s förslag besvarades med enhälligt nej och i ståndets beslut om återremiss uttrycktes den tanka, att den föreslagna förändringen vore hvarken nyttig eller nödvändig, utan antog ståndet såsom sin gemensamma mening Herr Waeros reservation. — —t — —2 dt E—-.Ut ma