Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 mars 1845, sida 1

DEN HEMLIGHE ISF U L LA SÅNGEN. MUSIKALISK NOVELL, AF GUSTAF NICOLAI (Öfversallning.) Den gresliga familjen hade rest (till badet, det gittde nu åtef rigen den arma lidande dottren. Hoppet som aldrig otvergifver de älskande, ingöt. smånivgom tröst i hennes sårade hjerta. lion Diet lugnare, och återvände hem med något ökade krafter. Ryktet om JOSCLPHS sramgäng nådde äfven hennes öron, och hon upplifvades deraf. Föräldrarne undveko att tala med henne om Joseph, fast ofverlygade, alt hon nog skulle glomma honom. Baronens död hade förorsakat en stor oreda i grefvens allairer. Baronens arfvingar hade utan betänkande indritvit sina fordringar, och gäldenären hade sett sig nodsakad, att underkasta sig de största inskränkningar, för att kunna betala sin skuld. Från denna tid plågade han ständigt sin familj med ett elakt och lältretligt lNune. Joseph hade varit borta i två ar, då den Srelliga samiljen vid baden i Baden-Baden blef bekant med Prinsen af D. Han var enkling samt en angenäm och vänskaplig, men redan något till ären kommen man. snart visade det sig, att Maria hade gjort ett lifligt intryck på hans hjerta. Grefyen, som genom högt och olyckligt spel ännu mer derangerat sina affairer, och som, genom sorbindelse med en så ansedd, furstelig familj, önshade upplifva glansen inom sin egen, hade ett ganska allvarsamt samtal med sin dotter. Han besallte henne, att behandla prinsen med största uppmärksamhet, och då hon gråtande bad honom om förskoning, emedan bon sade sig aldrig vilja ingå i ähtenskap, ofverhopade han henne med så bårda ord, alt sjelfva gre fyvinnan kände sig förolämpad, och tog sin dotter i försvar. Nu fattade Maria mod. Då den råa sadren aflägsnat sig, omfattade hon modtrens knän och bad om hjelp. Ilon berättade öppet huru I so Ner 1 25 66 89