Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 mars 1845, sida 2

Eran Riksdagen. Diskussionen öfver Konstitutions-Utskottets representationssarslag och alla andra dylika förslaser bar nu ändieligen visat välsignelsen at regeringens så envist iaktitagna nentralitet, hvilken torde hafva sin rot i en komplett oförmåga inom regeringen att framträda med något dugligt, och dess strafvan, att i det lanasta inbilla nationen, att bon verklisen bar något i bakhall, bara hon en gang vill taga fram och traklera med sin skapmat. Slalsradet Silfverstolpes små enskilta representations-lantasier, staende midt emellan drom och sömnig tanke, berättiga verkligen att om regeringen antaga nagot dylikt. Denna behlagliga och beklagansvärda neutralitet har också vallat, att den närvarande sorbistringen i denna singa nu är drifven till en sadan hojd, alt atiomannarådet troligen dervid skall nödgas läta erepresentationsretormen salla, oakladt alla de prunkande och granna fraserna om domöjligheten al ett sadant fall. Hos Ådeln är CNS tonen väl slutad, men. det med snallposten i går hit anhomna AMonbladet vet platt insenting annat om utgången, än alt man sunnit redaktionen af konstitutionsUtskoltets förslag så besängd, att ståndet beslulat anse såsom sin gemensamma tanka, alt aden borde såttas i ölverensstämmelse och närmare lillseso, hvilket är ett vackert resultat af det standets bemödanden. I öfrigt hade de Välborne och llogsålborne drilvit både med sig sjelfve och med hvarandra, yrkat nonsens, voterat ikull bade jusle-milieu-förslag och alla möjliga förslag ofverhulvud tagel. — Det skall bli interessant alt en gäng få se det rätta resultatet. Presteståndet har voterat öfver det s. k. resormvännernas förslag, hvilket endast erhöll 13 röster för sig; men i stället antogs grunderna för Konstitutions-Utskottets förslag, och då några förändringar dervid skulle fastställas, hittade de Vordige hvarken ut eller in i sina egna ideer. Borgareständets beslut omförmälte vi i sista Fredags-tidning. I Bondeslandet segrade Bengt Gudmundssons förslag och blef antaget såsom ståndets gemensamma tanka med 63 röster mot 28. konstitutionsutskottets förslag återremitterades med detta förklarande; många ledamöter reserverade: sig mot beslutet. Man finner häraf, att de tre stånden vilja hafva hvar och en sill representationssätt för sig, och att adeln vill ingenting annat, än alt göra all reform omöjlig. nos Ridd. och Adeln hafva Hr Åkerman och hos Borgareständet De Mare väckt fråga om en Ständernas anhållan hos Kongl. Maj:t om nedsättandet af en kommitt för utarbetande af ett