Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 mars 1845, sida 1

Article Image
kw ee VI PP 2 — — — 1 3 — ————— genom sanningens frihet, eller, hvad som är detsamma, genom en fri yitranderåält. Hvad är allmän upplysning? Svaret på denna fråga tillhör femte hufvudstycket, och kommer således först der att algilvas. JFemle Hufvudstycket. Befrielsens Sakrament, hvartill upplysning och enighet höra såsom en beredelse. Hvad är Sakrament? Sakrament, i den bemärkelse detta ord här tages, är ett heligt verk, hvarigenom ett folk, medelst ett förnuftsenligt användande afsin fria vilja, emanciperar sig undan sina både verldslige och andlige förtryckares makt och herravälde. Hvad hörer till upplysning? Till upplysning höra fyra ting: kunskaper, vilja att förvärfva, förmåga att rätt kunna tillämpa och frihet, att, sig och andra til! nytta, kunna använda desamme. Hvad är upplysning? 4) Uti vidsträcktare bemärkelse : resultatet af menniskoandens fria forskningar inom vetandets hardt nära obegränsade område; 2), uti inskränktare bemärkelse: Själens förädling genom inhemtande af nyttiga kunskaper och genom ett träget uppöfvande af de i den nedlagda förmögenheter att förnuftsenligt kunna uppfatta och använda desamme. År upplysningen nyttig? Ja; den lär oss att känna, älska och vörda vår Skapare, i det den for oss i bans skapade verk uppenbarar omåtligheten af hans vishet, allmakt och godhet; den lär oss att inse och erkänna värt eget värde såsom med förnuft och fri vilja begålvade varelser; den förädlar vårt inre, skärper vår omdömesförmåga, renar våra böjelser, gör samfundslifvet för oss bättre och angenämare; med ett ord: gör oss till menniskor, i detta ords mest upphåjda och vidsträckta bemärkelse. År upplysningen nödvändig? Ja; om ej upplysningen hade funnits till, skulle alla jordens folk ännu befinna sig på samma laga ståändpunkt af civilisation som 4frikas menniskoätande folkstammar, eller det nordliga Europas Eskimåer, hvilka i bildning och seder föga hoja sig öfver djuren. Hvad är enighet? Öfverensstämmelse i tänkeoch handlingssätt mellan olika individer. Hvartill gagnar enighet? Enighet gagnar 4), uti inskränktare bemärkelse, till godt förstånd mellan menniskor; 2), uti vidsträcktare bemärkelse, till befrämjande och förverkligande af planer, hvilka för en eller blott några få individer vore omöjliga att utföra. Är det således nödvändigt att flertalet af ett folks medlemmar sins emellan äro enige? Ja; utan enighet, ingen verklig frihet; utan verklig srihet, ingen sann upplysning; utan sann upplysning, ingen rigtig uppfattning af sitt menniskovärde; och utan alla dessa — endast splittring, förtryck, mörker och .... slasveri. Hvad förmår ett emgt och upplyst folk att uträtta? Historien visar oss, på mer än tusende af sina blad, hvad ett enigt och upplyst folk förmår uträtta. Vore Cirkassierne lika upplyste, som de äro enige, och motsvarade tillgangarne deras okufveliga mod och frihetskänsla, så skulle nna handsnil mannickar kassa I. Fertorna

17 mars 1845, sida 1

Thumbnail