da för mig främmande verlden, sökte tröst. ... Under vänskapens gestalt, insmög sig kärleken till en annan i mitt hjerta. ... Ack, älskade skugga! Kan du förlåta din Elvira? Min kärlek var öfvertalande, jag lugnade den hulda, och alla moln försvunno från hennes panna, ren och hvit som de högsta spetsarne på Sierra Morenas snöbetäckta berg. Elvira bestämde dagen för vår cviga förening och öfverlemnade sig åt alla silt hjertas rena känslor. Jag tyckte mig hafva fått himmelen nedflyttad till jorden; men i stället drabbade oss blixtrar af dess era. Min hand darrar ännu vid blotta minnet af denna omvexling. (Fortsättes.) — Från Neapel. Som bekant är, har naturforskaren Girolamo Segato, som för några år sedan aflidit i Florenz, tagit den af honom gjorda upptäckten att förvandla organiska substanser i sten med sig i grafven. Nu har en ung läkare från Rom, vid namn Angelo Comi, sysselsatt sig med att ånyo uppdaga denna konst. Och det har verkligen lyckats honom, att förstena alla slags organiska kroppar, utan att deras färg eller gestalt lidit någon väsentlig förändring. Denna process, till hvilken naturen behöfver århundranden, verkställer D:r Comi på den korta tiden af ett par dagar. Så ser man hos henom blommor, fiskar, foglar, ja tillochmed några menniskohufvud, och en flicka om 15 är, fullkomligt förvandlade i sten. Uttrycket i den senares ansigte visar väl dödskampen i de själlösa dragen, men öfrige former och färg åro fulla af lif och sanning, Denna method lofvar att. för konservesantdet af lik, medföra fördelar, hvilka tillochmed icke stå att erhålla af inbalsameringen.