Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 mars 1845, sida 3

STYCKEGODS. Blyfri glasyr af masugns-slagg användbar för lerkärl. (Ur Erdinans och Marchazds Journal för praklisk chiemie)). Att den på dei hushållen så mycket bruklige lerkärlen anbringade blyglasyren under flere förhållanden är skadlig för hälsan, jemte det att den är ovaraktig, detta är en allmänt känd sak, och tordeidet derföre vara af icke ringa nytta att göra allmännare känd en glasyr för lerkärl, som jemte det den ej eger blyglasyrens skadliga egenskaper för hälsan, dess. utom göra lerkärlen fill den grad solida och halltbara, att man kan i dem smälta metaller. fullkomligen så väl som i de så kallade Hessiska deglarne. Det ämne, som på samma sätt malet och anbringadt som blyglasyren, hvilket vi här vilja fästa uppmärksamheten vid, är den glasartade gröna och blaa slaggen, som finnes öfver allt vid våra masugnar och der kan erhållas troligen för intet, men ingen annan slagg duger för ändamålet, än den som är fullkomligt klar och glasartad. blä eller grön. bå denna sorts glasyr är tungflytnare än vanlig blyglasyr måste kärlen vid bränningen ställas der hettan i bränningen är häftigast. Slaggglasyren kan i flerehanda proportioner blandas med blyglasyr. men ju mera slagg som blandas i blyglasyren desto större hetta behöfves också för att bringa glasyren i fluss. De med slagg glaserade lerkärlen äro dunkelgula till färgen och glasyren visar då den rätt blifvit behandlad, hvarken springor eller blåsor.