Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1845, sida 2

Behöfver alltså mer; och sedan År jag den starkare alllnog. Blott sjelf jag eger rikligt bröd, IIvad angår mig min systers nöll?9 (En uppsatt man jag är desslikes, Bör lefva efter rang och stånd. Som medlem utaf Svea Rihes Högloflig Standers första stånd, Jag måste furstligt depensera, För att på packet imponera.. 5 Ja, depensera, noble herre, Och imponera, om ni kan! Men tro mig: apackety är ej värre, An det förakta vet den man, Ivars skrytande patriotism Ar iskall, hjertlös egoism. En ädling ja! — för tusan hakar ! — Helt annat är, ån en plebej. Utaf sörnumhet nästan sprakar Hans högvälborna konterfej. Långt mer, än en pris snus, minsann, Han tror sig vara — det tror han! men ingen ann!) R. C. — — Det torde ej hehöfva anmåärkas, att här är fräga endast om adelsmannens förmenta värde på grund af börden.