Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1845, sida 2

Når han var nyfödd, många trodde, Af vanligt menskokött och blod Han skapad var, men hvad som bodde I ådrorna, man ej förstod. Der bor en saft, hvars ingredienser Tillkommit blott för excellenser. Att Wasa, Engelbrekt och Slurar Strult för sut land i fordna dar, Basunats ut af ryktets lurar, Fast det en barnlek endast var Dmot vår ådllinys-kamp mot ljuset Och friheten — på riddarhuset. Ty Dansken och hathiolicismen, Hvad voro de mot det förslag ), Som, afladt af liberalismen, Vår grundlag varit denna dag, Om tdlingen ej höjt sin klinga All dödfödt barn om lifvet bringa. Och när en tölp enfaldeligen Den lika arfsrätt föreslog, IIur då vår ädling ridderligen Betedde sig, mins häfden nog. (Nej — skrek han — jag behåller jag Min lejonpart till domedag. I moderlifvet tog jag redan Ett större rum, än syster tog, ) Det nya representationsförslaget.