Ett splitter nytt exempe!, huru de Historiske könna Historien, Då diskussionen ow den lika arfsoch giftorätten förekom i Presteståndets plenum, anförde representanten Professor Elias Fries, bland andra skäl, som talade för dess beviljande, äfven följande: KMan tvistar, som den blinde om färgen, om lagens möjliga följder: säkraste svaret gilva väl tvenne, till sina naturförhällanden så olika landskap, som Dalarue och Wärend, uti hvilka arssrätt från urminnes tider olika skipats. bå idoghet, sparsamhet, trosasthet vid sörsåderus bruk äro i båda landsorterna hemfödda, då bada solkens mod under Wasas och Stenbocks fanor räddat, under Dacken och Schedin, m. fl., skakat såderneslandet, kunna olika ekonomiska förhållanden hvarken förklaras al natureller folklynnet, utan i olika lagstiftning. bet är för närvarande frågas besvarande vigligt, att den icke är något obepröfvad; tvertom den lika arfsrätten gäller redan för tvenne Stånd och från urminnes tider äfven för allmogen i 56:delar af Kronobergs Län, hvilka båda anse den för en afundsvård förmån och för ingen del vilja afstå från densamma. ITvertom, utom de eränsor, der Wärends arssoch gistoräti år lagligen gällande, sprider den sig åt alla håll, så att i min sosterbygd, det gamla Finnveden, skulle den broder af opinionen stämplas som orättvis och kärlekslös, hvilken utkräfde sin lejonpart emot sin svagare syster. En skär Småländsk brud skulle neka sin hand åt den man, som nekade henne lika giftorätt — och just för denna känsla af silt eget värde, märkom det väll uppskattas hon högre af mannen. När så en landssed gör sig gallande framför den skrifna lagen, måste denna vika för hjertats och naturens. Ått den; längt från att leda till hemmansblysning och utarmning, werlom just är dessas bästa korrekliv, vittnar slående jemforelsen mellan Wärend och Dalarne! På förra stället är klagan öfver hemmansklysning okänd, välmågan allmännare spridd än i många rikare orter, ty hvad mannen förlorar (!4!) återvinner han med sin brud; just deraf att mannen aldrig får grunda sin lycka på högre arf, utan större duglighet, härflyter detta folks afundade idoghet och sparsamhet. Yynglingen vet, alt han endast genom drilt i sitt yrke med brud vinner eget jordbruk, hvarigenom de tidiga äktenskapen, pauperismens källa, förebyggas. Huru helt annorlunda är följden af den olika arfsrätten i Dalarne! Genom denna vexa sönerne fast vid sadrens jordtortva och sönFN NN RR AE fr ET a —