—. 1— tare, vid den andra en stupstock; emellan stupstocken och altaret stodo å ena sidan en prest, ocu å den andra en bödel. Ingen viste för hvems räkning denna schavott stod der, med sin stupstock och sill altare, sin bödel och sin prest. Snart såg man en man, bevakad af tvenne soldater, komma på kajgatan, som går från Molo till Mercalo-Nuovo. I början troddes denne man vara hjelte n i dramat, som skulle spelas; men han gick in, åtföljd af sin bevakning, uti ett af de vid platsen belägna husen. Ettf ögonblick efteråt syntes han igen, alltid emellan sine vå vaktare, i fönstret af detta hus, hvilket låg midt emot schavotten. Man hade således tagit denna man för alt vara vigtigare. än ban verkligen var, ty, enligt all sannolikhet, borde han endast blifva en simpel åskådare af hvad som skulle hända. En stund derefter, hördes på kajgalan, som går från Magdalenabron till Mercalo Nuovo, och på 5 galan Sopiro, liktidigt, höga rop och skrik. Tvenne låg skredo fråm i sakta mak, det ena, som nalkades från gatan So0piro, förande en skon ung man, det andra, som nalkades från kajgatan, en skön ung flicka. —— Den sköne unge mannen var grefve Antoniello Carracciolo. Den sköna unga slickan var Constanza. hegge lvå ankommo till platsen på samma gång, begge två voro på samma gång framme vid Schavolten, begge två bestego den tillsammans; endast med den SFlnaden, att Constanza gick upp på den sidan presten stod, och Antoniello på den sidan bödeln stod. Ankomne på schavoltens plattform gjorde Ansoniello min af alt springa mol Constanza, men bödeln hejdade honom. Constanza, å sin sida, tog ärvemedes ett steg mot Antoniello, men presten höll ehnne tillbaka.