——— —— .. ner måste en kommunens embetsman vara närvarande 5 lAf:ste 3:n stadgar 200 R:dr böter för den, som vägrar undersökningsman inträde, eller honom uppehåller och hindrar, samt 3500 Rdr för den, som gör sådant motstånd, att visitation ej kan ske. Beloppet af begge dessa ansvarsböter är alltför lågt. Om man antager, alt en smyshandlare bar ett kontrabandslager till ett värde af blott 4000 R:dr banko, så äro några hundrade riksdalers böter en högst ringa uppoffring, om han genom hinder och uppehåll kan vinna tid att undanskaffa största delen af det konsiskabla godset, eller kanske tillochmed rädda alltsammans. Dessutom lemnar lagen förrättningsmannen allsingen rättighet, att med sjenliga medel bana sig väg genom de hinder, smyghandlaren mot honom kan uppställa. Uteblisver den embetsman, hvars handräckning han begärt, eller undanhåller sig den eller de, i bvilkas lägenheter han vill anställa visitation, så skulle tillochmed undersökningen, utan några böters erläggande, kunna undvikas, eller åtminstone länge fordröjas. Huru det i Preussen vid sådana tillfällen går till, hafve vi nyligen haft äran ådagalägga. 42:dra 2:n. Ett till tre års fästning är straffet för den, som ösversaller beslagare, dess vittnen eller bandräckning. I Preussen deremot dömes den, som gör sig saker till en sådan förbrytelse, till fästningsarbete i 40 är, och i England till 3 års fängelse i allmänt bäkte med tungt arbete, eller landsförvisning på 7 är. Om i England en beslagare eller dess biträde såras, skall icke blott gerningsmannen, utan alla de, hvilka kunna ölvertygas om hafva varit i brottet delaklige, dömas som missdådare och, såsom sådana, mista lif sut. om säramal nämner deremot 42:dre 2 i svensha lurendrägeristadgan icke ett enda ord. — Atertages i England i beslag tagna varor med våld, eller befriar någon fasttagne smugglare, så stadgas för slik förbrytelse lifvets förlust. Vår syratiotvåa deremot låter den förra sorbrytelsen försonas med högst 3 års fästning, och lemnar den andre alldeles opåtalad. l3 dje 2:n. Om en besälhafvare icke utan uppskof skulle föranstalla om menskap till biträde, hvad ansvar är han då underkastad? berom talar 2:n icke ett enda ord. — Kan en garnisonerad trupp användas utom garnisonsortens grannskap? Visserligen; men mänga vilja ej erkänna så vara förhållandet, och det vore derföre nödigt, att ett visst territorium af åt