2 sästningarne återtogos emellertid al Bibikon sjelf. Man ansåg nu upproret för dämpadt, då Bibikow dog och den af de uppsvällda skogsbäckarne skyddade Pugatschew, förstärkt af haschkirer, åter bröt fram ur bergen. Slagen af General Michelsen, gick han öfver Kama och visade sig plötsligt framför Kasan, der stäthåtlaren lät utdela vapen bland 6000 al den rika hanäelsstadens invånare. Dock föll staden; en och hvar, som bar tysk drägt, blef utan skonsmål mördad; 2500 hus, 25 kyrkor och 3 kloster blefvo i det plundrade Kasan laggda i aska. Straxt derpå kom den outtröttlige Michelsen och tillfogade Pugafschew ett nytt, så afgörande nederlag, att denne blott med 300 kosacker kom undan i skogarne. Michelsen kunde icke der finna honom, men väl hans skingrade skaror af hämdlystna lifegne och steppernas rofgirige soner. Med dem gick Pugatschew öfver till högra stranden af Wolga och tågade floden uppför. : Till honom, som losvade att afskaffa all adel och alla skatter, släpades de af sina egna bönder gripna adelsmännen. Upproret skred framåt från provins till provins, och för andra gången kom pugatschew Moskau att darra. Katharina ville, när underrättelsen om Kasans brand kom för hennes öron i början sjelf tåga med i fält, för all genom sin närvaro elda trupperna till större tapperhet: Sedan ändrade kejsarinnan mening och utnämde Grefve Peter IWonowitsch Panin, slörmaren af Bender, till verbesälhafvare för den mot rebellerna bestämde hären. I Saransk hade Pugatschew låtit upphänga 300 adelsmän. Med en här af 10009 man, till största delen beväpnade med yxor, tog han in Saralow, gick ned för Wolga, räknade, sedan äfven de Wolgaiska Kosackerna förenat sig med honom, 20000 man under sitt befäl och öfversvämmade Guvernementerna Nischnei-Nowgorod, Woroncsch och Astrachan.