Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1845, sida 2

Å SH HdDa, OCh Sedan han plilvit öfverhovisad om sin felaktighet, utan äfven extrajudicielt och alldeles godtyckligt af kongl. Generaltullstyrelsen. bå man nu besinnar, huru lättvindigt och för den minsta och obetydligagasle smäåsak en arrest kan åläggas en mililärsperson, så är tydligt och klart, att äfven en annars ganska shichlig och oförvitlig tjensteman, som måjligen råkat ut för någon sin sormans ovilja eller misshag, lätteligen kan bringas till afsättning och elände. Denna åt dislrikicheserna osverlatna makt lemnar utrymme till ett alltför stort missbruk, för att vara i någon mån billig och råttsenlig, och man kan verkligen med skäl säga, att ilraågavarande 5:te mom. al 1855 ärs konungabref är ett damokles-svärd, för hvars nedfallande ingen full säkerhet gifves. Denna förskräckliga ovisshet, i stället för, alt, som troligen ämnadt var, afhålla från beträdandet af förseelsernas bana, torde möjligen föranlåla mången, alt, så godt sig göra låter, begagna den tid honom förunnas, ilhy att hans dagar i Tullverkets ljenst snart kunna vara räknade. I allmännet är äsven sorhallandet så, alt ju obilligare de lagbud, som binda menniskorna, äro, desto uppfinningsrikare äro äfven desse att kringgå och illudera desamme; hvaremot den lag, som skyddar för personliga sorsoljelser, alstrade af enskilt, lag hämndlystnad, och ger lugn och säkerhet at sina tjenare, äfven sjelf bar säkerhet aw icke blifva osvertrådd, åtminstone ej af emedborgare med bjerta och samvete. 4 Nionde mom. af ostabem. Kongl. bref stad gar, att ckrigsrätt skall utgöras af olsicerate och auditor från närmast varande regemente. a Denna domstol skall alltså döma öfver personer, hvars föregaende tjenstgoring, uppförande och hela förhållande den icke det ringaste känner; döma i saker, som den knappast till namnet hört omtalas ; inga i detaljer, som för dess ledamöter åro fullkomligt obekante. pet är godt och väl, att tullsiskalen är ahtor; men hvad hustbevahningens svära, ansvarssulla och invechlade aligganden beträlsar, har han icke stort mera hunshap sjels, än rättens ledamöter. hrigsartiklarne 14:de kap. 5:te och 6:te 22 vela dock nagon ting om blandade Kriysrätter, och sadane tycka vi just här skulle vara på sin plats. Uller vore det hkanske förmycket begåärdt, alt den anklagades befälbafvare, kustchelen, shulle vara sjellskrilven ledamot i en domstol, som skall döma öfver brott, begångna al en individ af kustbevakningen. Finnes det vål nagon, som, bättre än han, känner bade den anklagade, anhlagelsen, brottets beskaffenhet och de onständigheter, under hvilka det blifvit begånget? — Visserligen är kustbevakningskorpsens befäl såtalist; men nog kunde det dock hafva lägenhet att tillslappa en eller tvenne af de 7 ledamöter, som utgöra domstolen 1 dylika fall. kmedlertid visar allt, från det största till det minsta, huru pass systematiskt kustbevakningskorpsen, enligt K. Ceneraliullstyrelsens åäsiat och utryck i cirkuläret al de 51:te Nov. 1855, blifvit etill alla delar militäriskt organiserad. 4 — Ait extrajudiciella prygelstrall blifvit inom nyssbem. korps afshassade, är dock etl soretråde, som armåen och flottan hafva skäl att asundas densamma. Kongl. brelvet af d. 2:dre Juni 4837 allyser från Tullförvaltare allt sörmanskap öfver och all befattning med hustbevakningskorpsen; men i samma nådiga bref stadgas likväl, att, adi kustcbef är jäfvig att balla förhör i något mål med sina underlydande och distriktehefen är personligen hindrad derifrån, denne då må sätta en tullförvaltare dertill,i sitt eller kustchefens ställe. Ilvarfore denna grofva anomali?— För atäckhetens, o: oredans, skull förmodligen! Kan ej närmaste kustcehef förordnas, att, i den jäfviges ställe, halla förhöret? Det vore ju i sin ordning och visade ingen oreda, hvarhen i uppsattning eller tillämpning. Alt systematiskt organisera en kustbevakning, är väl, i det hela taget, om man vill göra sig någon möda med att taga kännedom om ställningar och förhållanden inst icke någaf anar