Article Image
lan erkebiskopen och priorn i det ifrågavarande hlostret, så afslous plötsligt ansokan, såsom obruklig och stridande mot kyrkolasggen. När Anna återkallade i sitt minne alla omsländigheter af detta rykte och jemförde dem med de sorgliga händelser hon sjelf upplefvat, så log hon nästan för algjordt, alt den tor död ansedda fröken sefsde och var ingen annan, än en af de der underjordiska frunlimren. Men allt hvad som rör dessa hemlighetsfulla väsen, hvilka på ett så sällsamt sätt blesvo uppläckta och på ett ännu sällsammare sålt äter försvunno, är och blir en sullkomlig gåta, som än i denna dag icke blifvit löst. Ty man har aldrig återfunnit några spår af dem. Men, hvem de ock voro och genom hvilken kedja af olyckshändelser och felsteg de älven må hafva råkat i sin beklagliga belägenhet, skall visserligen ingen neka dem sitt deltagande och medlidande. Anna blef kort efter derna händelse gift med sin älskade Camillo, hvilken, så snart han erfarit sin älgkarinnas räddning, skyndade srån Rom i hennes armar. Men hennes hälsa hade genom de af henne upplefda rysligheterna blifvit alllor mycket undergräfd, för att kunna stå emot första barnsängen, för hvilken hon föll ett offer. Hennes make ölverlesde henne icke länge. Först ur hans eslerlemnade papper har man erfarit hennes förskräckliga öden. Kapellet är för närvarande fullkomligt förfallet. Största delen af taket är instörtadt, och den inre hälften af kapellet bildar en grushög af sten och menniskoben. Men den främre hältten står ännu väl bibehållen, och många tjocka väggar af benknotor visa ännu tydligen huru den fordom varit utsmyckad. I nyare tid skall det närbelägna klostret vidtagit mått och steg för alt shafla de åt dagsljuset prisgifna menniskobenen en hvilostad i vigd jord. Portvaktaren i detta kloster viser de resande, hvilka förirra sig i denna sällan besökta trakt, ännu i dag sdan tunga salluckan af jern, hvilken för till det underjordiska hvalf, som tjenat den olyckliga Anna till fumaelse, och berättar omständligt for den, sem vill höra honom,hennes underbara historia. Slut. — — — —

5 februari 1845, sida 3

Thumbnail