Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1845, sida 1

D —2—ä————— —— — — — — att tillvexa i det oändliga, hade vi kanske inom kort att matse ett förslag, att förvandla inrättningen till ett Läns-arbetsoch Correctionshus, naturligtvis mot ett tillskott från Statens sida. Staden finge dock troligen föga anledning att lyckönska sig till dylika förbältvingar. Vidare och då endast erfarenheten kan eikva upplysving om antalet af dem, som kunna komma i fråga till intagande å arbetshuset, om disciplinen, om ordnandet af det oekonomiska, medl flere dylika omständigheter, synes äfven af detta skäl mindre lämpligt, att, med ledning enJast af främmande mönster, adraga Samhället en möjligen ökad börda. Härtill kommer, för det tredje, svårigheten att finna passande sysselsältning, så alt arbetet på en gång blir lönande och likväl icke concurserar med den enskilda industrien. De arbeten, som kunna komma i fråga, mäste höra till de rent mekaniska, eller sådane, hvartill sabriksindustrien använder vatten, vind, änga eller djurkraster, så att någon tälan med den ej blir möjlig för arbetsinrättningen; hvaremot mera handtverksmessiga sysselsättningar fordra kostnader för lärare och forderlvade materialier, utan utsigt, att någon arbetsskickligbet ändock ernås, med hänsigt till ombytet i personalen, till den del denna icke är fullkomligt slö och oläraktig. För min del är jag dessutom ölverlygad, alt, ehuru den enskilda industrien med storsta fördel bedrifves i större skala, denna sats, i fråga om Statens och Communens industri-företag, mäste omvåndas derhän, att ju större skala, desto större och säkrare är förlusten; uyvilket lätteligen förklaras genom svärigheten att utöfva kontroll, andra orsaker att förtiga. Detta leder till den ljerde betänkligheten, eller den högst betydliga kostnaden, hvara någon tillforlitlig beräkning icke ens kan uppgöras; men äfven om en dylik beräkning kunde anses tillförlitlig, torde dock icke någon tilltro sig, all med sannolikhet på förband bestämma den lindiing, som af en arbetsinrättning i denna skala må kunna tillskyndas sattigförsörjningens ösrige delar, eller i hvad mån en dylik inrättning kan pitraga till minskning i satligskalten. För det semte anser jag en dylik inrättning i stor skala ingalunda motsvara dess ide. Denna bar ett tvefaldigt änJamal. Först att afskricka från tiggeri, lättja och onödigt anlilande af allmänna vålgörenheten. För det andra att bilda ett slags forbättrinasanstalt för dem, som gjort six sorlallne till olvannämnde fel; att stärka deras kroppskrafter, vänja dem vid ordning och