pm de olika Fattigvårds-systemernas betydelse. Förra Artikeln. Må hända är intet ämne i närvarande ögonlick så förtjent af den allmänna uppmärksamveten, som den med hvarje dag allt mera synarligen önerhandtazande pauperismen och seIeslosheten, till hvilkas hämmande maugsallliga medel bade blifvit foreslauna och braste till användande. Finansoch kepresentations-srågorna äro visserligen af stor betydelse, och sosterlandsvännen skall med tacksamhet blotta silt hufvud för den statsklokhet, som en ganz lyekas att på ett tillfredställande sätt losa dessa invecklade tvisteämnen; men likväl mäste den, som litet närmare ser på saken och som icke Jater hänföra sig af stundens stridigheter och meningar, finna, att både Representationsoch finanslitrgorna icke gripa Så oandligen djupt in i statens aldrainnersosa hjertsibrer, som fattizvärdsfråsan, i dess vidsträcktaste bemärkelse lazen. Den överhandlagande fattigdomen och sedeslösheten äro visserligen inga föremål, hvilkas åsyn kan vara smickrande hvarhen sor solhens eller surstarnes sasänga, och man har derfore på bada hållen, så länge man det kunnat, vändt sina blickar sran dylika föremal, hvilka högt ropa om seklers gamla orättvisor, beganana mot de arbetande klasserna, ropa om en lorvänd ekonomisk lagstiftning, under hvilhen dessa klasser sucka, ropa om ell forvändt sätt att utveckla dessa hlas-sers moralitet och relisiosa tro. Och an, då man iche långre kan blunda, då det ej bjelper längre alt vända sig bort, emedan asynem af det allmänna elindet möter blicken hvart den vändes; nu kastar man sia, SISOM t. ex. i Tyskland, in i de alldeles motsatta ytterlizheterna och vill bjelpa, men icke så, som den sornustige låkaren underhjelper en sjuk organisms bemödanden att sjelf afsöndra och befria sig fran sjudomsämnet, utan man vill hjelpa, och resultater vill man genast se, hvilka man med tillhjelp af qualuor species kan för hvarje qvarlal bokföra och värdera. Krisen är ganska vadlig, lika mycket afgörande jnom andens som det maleLiellas sser och i värt satlisa Sverige, der vi ej hafva stora summor att hasta bort på esperimenler, men deremot sastiadam och sedeslöshet i fullt så ymnigt mått, som annorstädes, torde en mer än vanligt mozen ofverlaganing vara al nöden innan man delinitist bestämmer bvilket system man vill följa. Det onda har icke framstått på en gång fullfärdigt och så hotande som det nu synes for den uppmärksamma betraktaren; det är en sorglig produkt af den under sekler fortsatta gemensamma inflytelsen pr de lägre samhällsklasserna af orällvisor af en felaktig lagstistning och af en, om möjligt, ännu selaktigare ljum religionsundervisning. Uvad sekler halva framkallat och gilvit ristning kan stunden svarligen förinta eller under vanliga förhållanden intvinga på en alldeles motsatt strat. hemodanden, under generationers tillvaro fortsatta, skola behosvas, sedan den sanna orsaken är sunnen, innan det lyckas, alt ur samhällets inre aflägsna den kräfta, som nu i öppen dag hårjande griper omkring sig, efter att den förut i smyg på djupet förstörande arbetat på att fortskynda det öde, som civilisationen med dess närvarande skaplynne förr eller sednare skall bereda åt de Europeiska staterna, såvida ej en reaktion från den sedliga samt religiosa andens sida kraftigt träder emellan den falska civilisationen och dess offer. Vi fäste uppmärksamheten härpå, för att j vår mån motarbeta; verkningåärne af alla sanauiniska förhoppningar på mojligheten att se panperismen och sedeslösheten liksom genom ett lrollslag försvinna. Bida hafva på ett energiskt sätt amalgamerat sig med samhällets lifs-safler, och det skall sordras energiska och langvariga bemodanden, för att åter afsöndra det onda och göra statskroppen frisk och sund. PDalliager vill tillr: gast tem verh A cier stals der ense kEn hva rad bra odt en lör för alt fin tid Se al vå lr. IH nt 00 — . 8D