— Hos Borgaresländet fortsattes söredragningen af tulltaxan, som icke går synnerligt fort, i anseende till de många voteringarna. Man började i dag med jern och medhana eudast till och med artikeln fött. Tullbeslämningarna nedsattes i de flesta fall till likbet med 1841 års lulltaxa, med undantag likväl af ämanusablursmide ej specificeradto, hvilket i stället för 8 rdr 46 sk. tull per skepp., som det drager enligt 1841 års taxa, uppsattes till 4 rdr skälp. tall efter 3 rdr tullvärde, eler 400 rdr per skepp. i tull. Detta framkallade tacksägelser å ena sidan och reservationer å den andra. A art. kött bibehölls 4841 års tull, med undantag af saltadt, hvarpå lades en tull af 5 rdr per tunna. — sios Bondeståndet afvjordes åtskilliga hetänkanden, af hvilka vi anmärka följande: Statsutskottets utlatande angående anslag för beredande af pensionsrätt åt borgmästare och landtmätare, blef etter en längre diskussion afslaget genom votering med 52 röster mot 22, som röstade för återremiss; Statsoch Ekonomiutskoltets utlåtande N:o 50, i anledning af väckt fråga om landtbruksakademiens indragning safstyrkt af utsk.), m. m. I detta ämne yurade sig v. Zweigbergk och llenrik Andersson, med hvilka flere instämde. Talarne yrkade återremiss och bifall till de väckta motionerna. Betänkandet återremitterades; Iagutskottets betänkande N:o 52, i anledning af väckta motioner om dels en allmän organisation af domstolarne i riket, och dels indragning af lagmans-, kämnersoch riddare-syns-rätterne, asslogs, och uppå Zetterbergs från Stockholms län tillstyrkan antogs hr srih. Stjernstedts reservation säsom ståndets beslut. —