TEDNINGSÖTYERSIGT. I anledning af den nyligen inom konseljen limade partiella förändrings af personalen och den slållning, Regeringen stamdeles bör anses kunna intaga, yttrar sig Red. al Vmterbladet: cFrågan är, hvilkendera ställningen regerinsen anser sig böra och med största tryggheten kunna intaga: antingen ansluta sig till ett ständ och salunda sätta sig i öppen opposition emot nationens ofantliga pluralitet, eller förena sig med denna pluralitet och sålunda upphöra att vara, hvad de svenska styrelserne i halsftannat sekel varit, eller en adels-regering. Båda delarne hafva sina fördelar ocb sina olägenheter. En adels-regering har traditionen för sig och besinner sig trelligare hemma hos sig, vid hofvet, som alltid är adeligt. En populär regering deremot har egentligen behag för upphöjda själar, som tro på tillvaron af en mensklighet utom sin närmaste omgilning — af en mensklighet hvars inleressen äro fullt ut lika heliga, som någons, fast hon icke är i tillfälle alt i hvarje ögonblick, med angenäma maner, framhålla och för