Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 januari 1845, sida 3

STYCKEGODS. TASKSPELAREN OcH TIUuFVEN. Under sista konstutställningen i Paris tildrog sig följande löjliga äfventyr. Hr Comie, en för sin skicklighet vidtberyktad task, spelare, stod som bäst fördjupad i betraktandet af de vackra utställda sakerna, då ett hastigt grepp efter hazs ficka störde honom. Han kände genast efter i fickan, hans ur var försvunnet, Han observerade, att en elegant herre i gula glackhandskar, hvilken sedan en stund hållit sig tätt intill honom. med snubba steg aflägsnade sig ur hans grannskap. Han följer honom, hinner honom slutligen och inleder honom i ett samtal. det han underhaller, tills han kommer med honom framför den i samma byggnad befintliga polisbyraen. Här gifver han en polisbetjent en vink; hvarpa den misstänkte herren genast blef gripen. lHerren här har just nu lagt sig tillmitt ur sade taskspelaren till polistjenstemannen; ådet mäste finnas hos honom. derför anhåller jag om. alt han blir visiterad Tjufven bleknar och stammar under visiteringen några ursäkter. i det han var öfvertygad. att uret skulle finnas och vittna om hans brottslighet. Redan griper en hand i fickan och drar upp — uret? — nej — bara en lök, som den skicklige taskspelaren af hämnd dittrollat i stället för sitt ur, som han åter för flere minuter sedan bragt på sin rätta plats. Ficktjufren begagnade sig af den förvåning, denna händelse förorsakade i byråen. för att smyga sig sin kos. Comte berättade nu för den förvånade polistjenstemannen den lilla mystifikation, bvarmed han spelat tjufven ett spratt. För denna gängen är han nog straffad af den utståndna fruktan, bättrar han sig icke, så för honom snart åter i ert väld.o