INRIKES NYHETER. Från Landsorten. Uti en intressant korrespondent-artikel från Stockholm till Ostgötha Correspondenten yttras: Man vet allmänt, att Konungen sjelf är den liberalaste i hela sin konselj, och att Slatsrådet Wern bulvudsakligast är den ende, hos hvilken Monarken finner ett verkligt stöd för sina fosterländska åsigter. De öfrige hafva sina fötter i Riddarhusrelationerne, och för hvarje rörelse af dem, oberoende at dessa relationer, trampa besagde relationer dem på deras liktornar, och af fruktan derföre våga de också hyarken röra sig åt höger eller venster, utan att först se sig väl sore.4 — — — a(Så är det konservatift missnöjda partiets ställning i närvarande stund, i all sin styrka, likväl ganska svagt, ganska ringa emot resormvännernes, som, stödjande sig på tvänne säkre pelare, grundlagen och nationen, ännu såsom allt hitintills, slå med sina öppna ärmar utsträckte, för alt, om försynen så vill, sluta monarken och hans styrelse till ett varmt och klappande bröst. Om jag vore Konung, och en konseljföränLL — — —