Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 december 1844, sida 2

ÅÅTV U?7?T1111 k51 FPP dd NA I dn vån, så fruktbara som möjligt. Det är denna list vi nu gå att uppfylla, i mån af vår förviga, och i den ordning brefvet, adresseradt II Patres Conscriplio, angisver. Hvad man genast varseblisver är, att Förf. rån all, under förra regimen, vara stark antiovalist, så vil som de flesta af dem, som, i törre eller mindre mån, delat hans asiater, blisit stark royalist. Detta måste genast föra hosom närmare nationen, än han redan förut vait, i det han straxt i början uttalar de förhoppningar, hos alla fäderneslandets vänner, som åästat sig vid thronförändringen, utan att kan iksäl tillhör de af förhoppningens opium alldees berusade. Gifve dock Gud, att dessa forhoppningar, åtminstone till någon del, förverkligades! ÅLannu är dertill också all utsigt, om man undantar nägra svagheter skattade ät mensklisa bristerna och åt den ännu alltför omogna tiden, såsom kröningsceremonien med thy åtöljande kalas, stjernor och doktorsbattar, medgilvandet af Kronprinsens antagande af Åkademiekanzleriatet, företeelserna vid studenternas köpenhamnsresa, overksamheten vid representationsreformen, förbönen for IIrr Rillberah och vValerius, o. s. v. Deremot synes oväld och råttvisa utmärka alla hittills skedda utnämningar. oppenhet och tillaänalighet alla handlingar. oetta medeifver också Förf. utan förbehåll, med iilllägg, alt intet lif varit så dyrbart för svenska: folket, sedan den 28 Maj 4840, hvilken då beröfvade det sin älskling, som nuvarande konungens. Förenande oss i denna asiat. följa vi likväl, med samma oskrymtade tillsifventet, som sramlyser ur Forf:s trosbekännelse, hans anmärkningar mot ett och annat af närvarande regerings åtgärder, hvaraf, som han säger en och annan väl äfven torde komma att träffa Patres conscripti sjelfva, då det är billigt, watt begse stalsmakterna dela ljust och lelltt af pressens 2ranskningspligto. Detta är också vår ofta uttalade åsiet, hvarför vi dock fått uppbära mången oförtjent snubba af dem, som tro patriolismen blott ligga i blindt anfallande af den ena statsmakten. då likväl hvarje publicists valspråk bör vara: Suum cuique. — AM Forl:s få ord öf ver riksdavens sammankallande synes sramgå, att den gerna hunnat uppskjutas till den lagtima skolat inträffa, och deri instämma vi sullkomliat. UI:fiest riktiat anmärker Forf. derefter olormlinbeten deraf, att Oscar I genast vid Carl XIV Johans död, fick tillezana sig hans eivil-lista, och RBilsens Sländer synes ej anna kunna än draga ministrarne till ansvar för et så principlöst forfarande, då oss svnes, alt äf ven ytterligare anmärkning borde göras mot de 200.000 Bdr. som rligen utbetalas till Berna daltska slägtens hufvudman för Ssatsshuddens be slalande med Guadeloupes-medlen. — Episode: om bandshöfdinsen om, m. Grefre Löwen fslielm och hans bragder är redan så ok ta reproducerad. att det här vore öfverflodig 1 att yfterligare vidröra den. — Lika riktiga å ro Farf:s anmärkningar vid Upsala-studenterna inställda käpenbamusresa och Prof. Geijer äögrötmyndiaao beteende dervid, hvarsar han äl ven fått plikta hårdt — fast rättvist. Det säge I dock äfven nu, att förståndet åter skall var r båntre mellan honom och den buttlade oc huttlande unadomen, och af allt bjetta ånsh -! vi, att detta förhållande mätte förblifva varah -tigt, samt att den nu åter till nåsta or med al var påtänkta resan verhlisen måtte blifva al, k aldet vi må visa, att vi ända ej ännu alldeles st elunder ryskt förmynderskap. Mid nämde han Ålersval gör Förf. jemvål sina grundade anmär! -I ningar och lemmar en del ganska insertessan TH upplysningar. Bland annat bar han fullkomlig -räfl deruti. att eourtoisien kröntes genom a välja llertizen af Skane äfven till kapzler vi Uppsla Akademi, med förbigrende af den sjel skrifne. då blott etiketten skulle komma i sräg vid detta maktpåliggande val, nämliven Hert il gen af Upland. Dock, samma etikett är äsv n I förbisedd af sjelfva Hofvet, då Hertigen af Sk nine hvarken blifvit anställd vid Vendes årtille! I Teller sänd till Lunds-universitet; kanske var ma sI rädd, att han då skulle insupit ulltför skand a naviska idker. bermed vare nu huru som helds -men då etiketten sorbises vid hofvet. dess np gentliga sådernebem, hur kan man då begär: jlatt den skall iakttagas på andra ställen? — Vi et I underlig var äfven sammansättningen af The: I. I ter-kommitteen, der lika litet de pekuniära so r-de esthetiska interessena tyckas hafva tagils i b dahörigt betraktande. — De ekonomiska anor e-uanden, som sedan dess med theatern e e-trum i vissa hänseenden, undgå ej behor! tI skrapa. dHvad som säges om pressens skenbara vat s-kelmod vid regentombytet kunna vi ej ann än underskrisva, och göra det så mycket heldr ell som ej vi väl kunna träffas af de sörebråehber, so ha göras der; vi hafva aldrig stuckit under st nallen med våra grundsatser alt prisa det pri let I värda och tadla det tadelvärda, hvar det fi ga nes. — Fullkomligt kunna vi ej dela För arton hvad oganjingone navtralitel I renrece a —