Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 november 1844, sida 2

de JUTIOISKIL OChHi1 aålseende på ansvarlghelen anId er och aklar man det så, att skuld för en lagstridig t egeringsåätgärd endast bör lillskrifvas, ock ana varet derför drabba den kontrasignerande misistern. För alt rätisenligt genomföra en dylik miniteransvarighet ersordras noggranna och rältsnliga stralllagsbestämmelser, lillfyuestgorande deslämmelser öfver anklagningsrätten, äfven en Ir. ndamälsenlig domstolens organisation och ettiÖ ) assande oslentliat rättegångssält. bet torde i srigt numera icke vara af nöden att utbreda. ig deröfver: att endast en verkligen bete salar I le konstitutionella rndeiflvarnes och högste stals1. jenares ansvarighet inför straffdomstol kan loa den gåtan: i suru å eva sidan den regerande personen kan. vara oantastelig och i möjligas e måtto säker, och buru det oahsadt och a andra sidan iaktaganle af alla regermaspligter genom straff kan framvingas. och hvarje lagstridiz regeringshandlina belåggas med motsvarande stralf. eller med a ndra ord huru honangens oantasteli a maje stäl och folkets rättsenliga frihet kunna sor-a nuftsenligt sta tillsammans. I Men för detta ändemals vinnande är den beståmmelsen alldeles onmbärtig, att ingen regerinasgtgård i och för sig har den nodiga rätisenliga etlticheten eller rättsenliga formen sin! länge den saknar den ansvarhafvande ministerns kontrasignation. icke mindre klari är det att genom, att pälägga ministrarne en dylik ansvarighet, på inlet säll sker dem någon orätt. Ty de äro utan tvifvel i stand, att genom sina rad utofva inHtande på vegeringshandlingarne och genom underlatenhet i detta fall äro de skuld till hvad ondt sker, och i alla händelser gör den kontrasignerande ministern hvarje regeringsatgärd till sin egen, så snart han undertecknar den. I hvarje fall kan han helldre än att underteckna hvad ban anser lagstridigt eller stridande mot samhällets sanna bästa nedlägga sin besattning. Ått härigenom ingen fara för regeringsärendernas gång kan inträffa inses tydligen deraf att om ministern tillfölje af ett misstag eller orätt begrepp om en regerings åtgärd vägrar sin kontrasignation och nedlägger sitt embete, d. ä. om äregentens afsigt varit god; så skall en annan som intagit den afsaende minislerns plats honstrasiganera; hade den afgaende deremot rått och ingen annan finnes villig att blotiställa sig för det stränga ansvaret; så skall detta verka: hälsosamt och corrigerande på den regerande Fursten. i Lika klart är det äfven, alt en med yttersla stränghet genomförd ministeransvariche skall lika väl verka välgörande for den regerande och folket, som sor en duglig och råättsinnad minister; ty aenom den skyddas den sistnämnde mot alla intriguer och furstliga hugskott ; samt vinner tillräcklig kraft att verha det goda han vill. Selunda skyddas Furste och Folk mot sorders. be oftare återkommande anledningarne att tillampa ansvarighelslagen på: brottslisva ministrar skola liksom i England mer och mer saknas så snart endast majligheten alt göra det, och tillräckligt skarpa ansvarslagar jemte vil organiserade domstolar för dylika fall finnas. i For att komma till detta resultat väcktes reI Q n f I 10 I dan 4851 i Badiska andra kammaren af rePpresentanten Duttlinger, och nu helt nylicen af representanten Hecker motioner för att der ssorverkliga en konstitutionel minister-ansyvarighet. bessa motioner fordra busvudsahligen: 4) Att bada kamrarne hvarock-en för sig hafva rätt all väcka ansvarspestaende. 27 Att icke blott ministrarne och medlemmarne af de högsta Collegietna utan älven andra embetsmän som lyda under dessa, kunna ställas inför rätta och demmas om de utan vederbörande ministrars eller sina sormäns sSpeciella ordres tillata sig brott mot den gällande constitutionen. 5) Att hvarje handling eller attentat hvarigenom konstitutionen eller på den rundade råttigheter det minst sorsördelas besogar till anklagelse och belåggande med strängt straff. 4) All en jury af 356 medlemmar, valde på sanima sålt som representanterne i andra kammaren bar all pröfva och asdoma anklagelser al denna art under iahttagande af olfentligt och mundtliat processföorsarande. 5) AH ministerlörbrvytelser, kunna belägaas med fängelse eller lifsstraff. ( All den af ofvannamde jury till sängelse eMer döden demde icke at monarken kan henadas, samt att om dom ej hinner föllas innan ständerna upplasas efvergar domsskyldi-heten och umlets belandling på nästa sig sörsamlande s nder. a I Vi hafva ansett oss böra meddela osvanstäende artikel och det så mycket heldre som pa ett visst hall tyckes uppenbara sig den tron salt ministeransvarighet är någontine alldeles osverslodigt. Ärtikelförsattarens anseende som slats