Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 november 1844, sida 2

oe, DU äåfvå med den all göra; kh man så inrikes kreditrörelsen fri och obehi åt inrikes handeln, under hvad form den i sig, så blifva inrikes produktion och konsu lättast eniga om sina inbördes vilkor: oc man sedan, för att såväl i utrikes som i transactionerna äga en beråkningsgrund, att man måste hafva ett metalliskt mynt, s detta, i ett land, der det ej kan bemt egna grufvor, anskaffas och betalas, äfven o kostar något att införskaffa och qvarhalla. man nu en Stlatsinrålining, en Riksbank eenom en medelst tvångsloreskrister utsträc delrörelse och redan vunna hapilaler. ka allmän räkning drifva en stor lanerorels idraga deraf en betydlig, ärlig ränteviust, det bättre att denna dlloda hando betalar naderna för ett metalliskt mynts vidmakth de, än all några vissa, kanske få och t näringar skola draga hela denna bördan, ock alt landet, just för det att dessa icke: bära den, skulle sahna fördelarne af ett I liskt mynt, d. å. ett sasom värdemälare on i bart, circulations-eller rättare kalhulationsi Då Riksbanken bekostar silfvertransporten utlandet, fördelas hostnaden af denna, i si inproduftira ateård, helt okännbart på belt hållet, som drager mer eller mindre ny myntvåsendet och af den allmänna bankovi men illfänas man, att vilja bespara Banken na obetvdlisa uppolfring, så måste man bördan på bandeln, eller ock blifva snar sad på metalliska valutan i Banken och p ringa i Jandet gångbara myntstocken. Upp) Banken, med sina stora kapitaler, såsom ; handlare, på ett armi lands små börser. s den lätt drisva genom den saken; — och shada handelv deraf lider blifver då vissa ;gars, vissa individers. Uppköper Banken det behosfliga antal vexlar som fordras fi upprättbålla sin egen metalliska valuta, ocl blott sjunkande kurs under pari, så skadat i naturligtvis mindre handeln, än om ban s i rar med vexlar, o. s. v., men han inverkar alltid något till dess, eller husvudsaklig exportnäringarnes skada. Förlågger han åter samma näringar, genom korta räntefria för: Så arbeta dessa under ledning af handelns s lationsanda, för det tillskott af export, som salliska valusans inserskassande erlordrar, u landets konsumtionsbebof. Ingen har derpi (lorat — men väl en och annan näring hast lättnad, och den inre omsättningen fåt sot större lif Det är det bästa sättet jag, ensald, nanu kunnat inse, att förse ett från vi marknaden aflägset land med det i alla få Idrig betydlisa sLilfverqvansum, som beholv fött upprätthålla en myn möock, hvilken i in rörelsen knappast beagnas. Men nalurl JUSer ej detta systemet, da man sfisnar fö låta Banken bekosta 50 3 60,000 nar ett annat år på hittransporten al sitt sillverb seller fasar för några skillings variation i x kursen. tet att leverantörer som Banken gilver så förskott, fullvöra sedan leverancerna med kens eget silfver som de emot sedlarne ut Denna invändning är så befängd, att den. lorljenar svar; ty om så skett bevisar del N dast. att Banko-styrelsen ingått på orimlig kor samt icke begripit sin pligt; ty att I srollera leverancernas fullgörande med utläs metall, än det lättaste i verlden, om mar det. Emellertid år väl detta skälet den bohvarmed man skrämmer de ensaldigom, dersöre skall nu vexelhandel sörsbkas. Det man bör hoppas år dock, att vi ej I la få i följd deraf se förnyade de skälmsk ken, som vexel-kontoret, under medlet förra årbundradet föranledde. Bankens pu tet är lycklietvis en borgen, att result i tid blifva kända och andra medel uttän om det visar sig alltför nödvändigt. I Man mötes dessutom, med det enfalldigak i j Konungen har i Lördags sanktionerat def: Rikets Ständer beslutade grundlagssorändringå na angående riksdags återkomst hvart tredje Kongl. Maj:ls rätt alt efter riksdags slut an ga eller ozilla al Rikets Stånder öfverlemn: lagförslag, upphöfvande af skilnaden mellan h se och ofrälse ledamöters antal i Högsta Do stolen, om Säteiägares representations-rät Bonde-Ståndet, samt om den s.k. Indragni mahtens upphöralde. Dessa sancitioner sillÄ slut, hvilka (mel undantag af lascförändr mellan riksdag, som var en onodighet c möjligen han leca till andra) alla äro i god anda, lemmr anledning att beklaga ce Adel och Prester, genom sina afslag till fl andua vid denna riksdag föredragna grundla; indringar, hindnt dessas framställande till konung, som så visar sig osöorstäldt och utb i-assigter, gå mtional-representationens on vingar till möte. I från Bevillnisgs-, Lag och Ekonomi-Utsk en hafva nu inonmit utlitandena om Brå : insbränningen )ebh Ekränvinslorsaljningen, I n. Det är så fll viga efter an riltio np;nejte