Article Image
7:de punkten, angående undervisningsanstal ter för jordbruk och landtmannanåringar ble efter en kort diskussion, dervid landshöfdin gen frih. Palmstjerna, statsrådet Fåhrgus, m fl. talade för landibruksskolorne, bisallen. — Af 8:de punkten, om befrämjande i allmänhe af jordbruk och landtmannanäringar, föranled: de litt. A., angående trädgärdsföreningens an. bällan om understöd för en elevskola, m. m. till en vidlyftig diskussion. Herr von Hart mansdorff åberopade doktor Gumelii i utskottet asgilne reservation; ansåg trädgårdsskotselns spridande vara såväl nyttig som angenäm, den sörskönar äfven för den fattige; den sörsörädlar sinnet och, då man ser den mängd sparris som inkommer endast från Läbeck hit, och de ofantliga trädgårdsanläggningarne i Hamburg beräknade till export för Norden, borde man göra något för att på egen jord framskaffa dylika produkter, som ifrån dessa ställen nu köpas. Han yttrade alltså återremiss. Generalmajoren Möllerhjelm instämde häri, och upplyste derjemte, att trädgirdsföreningen med stora uppoffringar sökte att gagna det allmänna i sin väg; det begärda arliga anslaget var obetydligt (155: 46) och han var förundrad öfver utskottets beslut. hriherre Cederström, Jac.: ansäg utskottets motiv varit alvogbet emot trädgårdsföreningen; vitsordade inrättningens nytta och gagn, samt beklagade det minne, som utskottet genon detta afslag lemnat efter sig. Friherre Palmstjerna, C. 0., redogjorde för utskottets moliver: Utskottet ansåg icke Stockholm för rätta stället för en trädgårds-elevskola — det borde vara i sddra Sverige; dessutom ansåg talaren trädgårdsodlingen mera vara till de rikas beqvämlighet och nytta än till den satliges fördel; och han upplyste alt dessa bade varit utskottets motiver, men icke de af en föregående talare påpekade. Generaladjutanten af Akrell trodde at utskottet sett trädgardssoreningens blomstrande, men icke dess mognande frukter. Föreningen stode i förhållanden till flera utländske vetenskapsmän, den räknade bland sig ledamöteri alla hushallssällkaper inom landet, och dessas ärsberåttelser utvisade Abvad den redan gagnat; talaren slutade med t påminna Ridd. och Adeln, att för 400 ar edan hade på detta rum den store Linnå börjat sin lysande bana; den föreläsning han der ;öll i det amne, som nu är föremål för öferläggningen, inbragte honom 400 dukater årig pension, och man kunde icke bättre hewidra den stora mannens minne, än alt lemnal hanslag åt ett företag, som arbetar i samma! ystning, fast i större skala. Landshösdingen on Rosen yttrade sig äfven för företaget, och å anmodan af friherre Tersmeden, W.. blef -hbetänkandet återremitteradt, jemte ständets beslut tt för sin del hade bifallit det begårda anlaget. — Sde punkten, Litt. B. med asslag ill en af sriberre Raab väckt motion, om me. el till aflöning åt en resande agronom, bifölls. 9:de punkten, asfstyrkande vissa Ä je Mår on om anslag till hästafvelns förbättrande, bilölls. spy40.e pankten, om undervisningsanstalter för löjderna, innefattande fortfarande anslag för eknologiska Institutet, men blott till nästa riksag; återremitterades. — 414:te punkten, angånde undervisningsanstalter för handel och sjöart, med väckta motioner om anslag för naigationsskolor i åtskilliga städer, blef, sedan ere landshöfdingar, jemt2 Ilr Statsrådet Fåbraeus, rib. Cederström, Jacob, samt Hr Rosenblad, ernh., yltrat sig, återremitteradt. — 42:e puuken, om siskerinäringar, samma anslag som sört, bisölls. — 15:de punkten, angående jordörluster genom kanalanläggningar, 3000 R:dr, isolls. — 44:e punkten, om skeppsbyggerinstilut i Carlskrona, bifölls, äfvensom den 15:e unkten, rörande qvarstående till samma bepp af öfrige enslag, uvari förändring ej föreommitl. EkonomiUtskottets betänkande N:o 47, med sslag lill väckt motion om indragning af de! ör hogre jägeribetjeningen fastställde aflöningstater, bisolls. Betänkandet N:o 31, om upphörande af vågch mätareafgifter för varor, bvilka sjöledes till ufvudstaden införas, men der endast köpare ch säljare emellan afyttras, utan anlitande af tadens vägar, eller mätarepersonal; äfvensom :0 52, om ifrån utrikes ort inkommande, äkta okgulds kontrollbehandling, bisollos. COTHEHORC.

9 november 1844, sida 3

Thumbnail