Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 oktober 1844, sida 2

filten ar a U DidslIilh, Oell 1 ar larer in i ha seln till Stockholm och Norrköping, således : I theborg oberäknadt, srån dessa aflägsna lånd ti redan utgöra tolf millioner. på denna ut i -Jalt laga socker i retourlast, beror ock möljj heten att kunna utföra Svenska jernet, emecd såtersrakten betäcker ditfrakten. År 4844 utt , des till dessa aflägsne länder icke mindre sf 28, 000 skepp. jern, samt betydligt af be tjära ochi irådearor. 58 lastade fartyg PF I gingo till Brasilien och 26 återkommo med 0 tourlast. Då stråsvan det nu bör vara, att utvidga afsi 176 ningen af Svenska jernet till transatlantiska I: ot der, måste man tillse att icke den jernexpp tillintetzöres, som genom råsockerskeppning till Sverige blifvit befordrad. : n 1 Sockerfabrikationen bar svårt att på utlär t j ska marknader konkurrera, dels emedan; ff. sadliagsmelhojen blifvit utomlands förbättra AN (under det att vi ännu här tilllbakahållas meddeladt patent, som först om tyra är per till ända, dels i anseende till Belgiens o I Hollands drawbackssys em. . Jag förslår således: bh I 6:0. Alt äfven i det fall; att någon tullld höjning i råsocker beslutas, drawbacken å då förädlade varan måtte åven vinna en förh ning, som fullt motsvarar införselstullen. A 7:o. Anser jag en förhöjning i tutten F finare utländska ståloch jernarbeten böra IF : slutas. f Hr Fåhreus, O. Imannel. Så vidt jag u fattat ifrågavarande motion vid uppläsningen, OM I har den egentligen 3 föremål. bet första så inskränka importen genom tullförhöjningar; ( jä andra, att genom kreditupplagens förminskan verka till samma ändamål, och det tredje if stårka tullbevakningen och derigenam hänn den olosliga varuinforseln. I afseende på d första föremålet bar jag redan i ett löregåen i plenum hast äran yttra, alt det i: allmänhet i ke är lämpligt att fördyra de insörselsarlikla Van om vanan gjort till oumbärliga lesnadsbeha 9 Endast vigtigare statsintressen kunna skåligel föranleda undantag härifrån. Jag vill dessuto anmärka, hvad beträffar afsieten att genom de sa åtgärder stadga vårt myntväsende, att and sländers erfarenhet ådagalagt, att dylika åtgärdo icke varit erforderliga för ändamålet. vi håf JAA lett exempel nåra till hands uti brodrariket No in rige. Der äro, såsom bekant, endast trenne a Avg tiklar förbjudne, och två af dem äro af föga vig scke dess mindre har man sett, att myntväsel M dlt der bibehållit stadga under en lång följd FE är. l asseende på kreditupplag, så befarar I NN att om någon inskränkning deruti egde run skulle det inverka ganska störande på den all männa handelsröreken. Det är nemligen härvill icke allenast att taga i betraktande den fördel 9 som de handlande bafva af kreditupplagen, gel nom anstånd med införselstullens betalning, tilll varan från upplagen disponeras: en stor del vDÖA ror inkomma äfven i konsignation från utländsk AN afsändare, och komma icke i svenska ägares hän der förr, än de behöfvas till assättning inom lan AH det. Om kreditupplagen icke funnes, så skulll det ofta inträffa, att, på en eller annan handels plats, brist kunde uppstå på någon viss vara oci att derigenom priset på densamma temporärt höj0 des. Det är klart att sådant skulle lända kon sumenterna och det allmänna till skada, och ati endast en eller annan importör skulle vinna der på. Jag får äfven i detta afseende åberopa del 4 exempel, som Norriges erfarenhet. lemnar. Der är tillåtelsen till kreditupplag medgifven åt hvar je köpstad vid kusten. Detsamma är äfven för hållandet i Danmark, och på intetdera ställell känner man att några menliga följder för mynt. väsendet deraf uppkommit. Hvad angår förslärkning af tullbevakningen, så är jag visserlisen af den mening i allmänhet, alt våra han delsoch tull-lagar böra i princip vara liberala; men deremot tillämpas och tandbafvas med stränghet. i . Jag är således långt ifrån att icke instämma uti motionärens åsigt om angelägenheten af att hafva en tillräcklig bevakning; men anhåller likMp väl få fästa uppmärksamheten derpå att verkan af tullbevakningen icke kan blifva annat än approximatif i ett land, der en stor del af de restriktiva tullbestämmelserna ännu qvarstå. Eng4 uu land har föga större littoral än Sverige; men der FN: år likväl kostnaden för tullbevakningen ännu fy-Åu ra gånger större än hela svenska tulluppbörden-ae Vi känna, att icke dess mindre öfverträdelser af Ai tullförfattningarne derstädes icke sällan förekoms My ma. Huru skall då förhållandet vara här, der, förhållande till kustoch gränslinien, bevakningsstyrkan, för att icke uppsluka hela tullinlägten, aldrig kan blifva tillräcklig för de större d svårigheternes besegrande. Ehuru jag, såsom jag u örut yttrat, tror det vara af vigt att med nog. zrannhet och stränghet tillämpa de lagar, som sb iro gällande, så bar jag ansett mig för öfrigs h öra anmärka, att det medel, som af motionä-en blifvit föreslaget till kustbevakning med kroans fartyg, redan är af ersarenheten visadt vaa mindre användbart. Det ligger i sakens naka y 1 — —