Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 oktober 1844, sida 2

Å AA RETA ANSE RENEE Utrikes Nyheter. Ä FRANKRIKE. Paris den 13 Okt. Under det konungens res: till England förorsakar ministeriella pressen er I riktig förtju-ningeseber. som yttrar sig i låus: pompösa artiklar, utgör den föremål för opposi tiouspressens skarpa och bittra anfall, hvarför Septemberlagarne till trots, sjelfva konungens per sonlighet ej är kredad. Officiella underrättelser ha ingått från Otaheit af den 11 Maj, hvilka låta mycket lugnande Sedan den 17 April, då de vid ett ställe, Ma hanea halladt, förskansade upproriske irfödingar. ne, med stor förlust, besegrades, hade ingen -am mi ndrabbning ägt ram fransmännen och infödin. I garne emellan. Konungens namnsdag, den I Maj I firades med en fest, hvarvid, på guverenörer Bruats indjudning. de fleste höfdingarne, beled (sagade af de anseddaste personer inom rina di strikter. voro närvarande och betygade alla er benägenhet för endrägt och försoning, som gu I vernören betecknar såsom mycket tillsredsstäl.slande. Upphäåfvandet af blockaden af Ålogador är nu officielt tillkännagifvet. Den sista stora eldsvådan på Gnadelonpe skall. som man nu fatt veta, föranledts af mordbrand. — af negrer. Rykten voro i omlopp det S:t Aulaire, för ålderdomsbräcklighet skoll. snart komme att hemkallas från sin befattning af fransk, ministerrejsident i London, i Den, såsom Qnenisets moraliske medbrottsling till fästning dömde, men i följd af amnestien lös. I släppte tidning-redaktören Dupoty protesterar Reforme mot det uttrycket, det han genom lamnestien erhåller en, om ock sen ersättning (reparation) för den mot honom begångna stor orättvisan. Drabbad af en såväl i politiskt som juridiskt bånseende vidunderlig dom — rsåger han — var jag dock derföre i landets ögon icke vanårad; men icke destomindre har denna dom tillfogat mig de kännpbaraste slag i alla mina menskliga och medborgerliga förhållanden: — i min frihet, genom 3 ärs fängelse. förbittrade genom ett inquisitionsmässigt törsarande, genom den aktningsvärde direktorn Days pölisoch andra procedurer — i mina tycken — i min lefnadsbana — i mina interessen, genom förlusten af en del af min förmögenhet — i min framtid, hvilken lagligen är ingen annan ån den frigifne galerslafvens, en fångenskap i fria luften, denna nedriga. förhatliga poli-uppsigt. Huru kan jag ersättas för alla dessa fulländade orättvisor, för alla dessa nårvarande och kanhända tillkommande nedrigheter? Ma makten, för dynasti-ka förhallanden skull, och den missaktning, hvari bon dagligen allt mer törfaller, nu. då hon uppnått sitt mål, hycbla mildhet och kraft, jag bår denna nya politiska beräkning, såsom jag bar den statskupp, som med våldet på min person afsåg ett skrämskott mot pressen, den individnella friheten, petitionsrätten och valreformen; jag skall bära denna åtgård såsom en utom den sanna moraliska och politiska rätten liggande regeringshandling lik en fängenskap. ö ENGLAND. London den 15 Okt. Under Ludvig Philips ristande i England hafva flere ståders municipaliteter till honom öfrerlemnat adresser, hvilka alla den gamle politikern besvarat med först och sist upprepade förskkringar om sin kärlek till freden. Det emottagande Fravsmånnens konung för öfrigt rönt har i högsta måtto varit artigt och storstätligt, bvartill kanhända den håtskhet nagot bidragit. hvarmed franska oppositionspressen uttalat sig öfver detta besök. Engelska pressen, den strångt ministeriella likräl undantagen, har dock gjort föga affär af det kongliga besöket, och den a-igten att derpå kunde grundas ett fast förbund de begge länderua emellan. finner icke hos den nagon anklang. af det skålet att Peelska ministeren, i dess tankar, redan visat för mycken eftergift för franska politiken, för att ett sådant förbund kunde blifva bätande för England. — Den 11 invaldes Ludvig Philip vid i Windsor hållet kapitel till riddare af strumpehands-orden, hvarvid drottningen sjelf dubbade honom. Ex-General-Gouvernören i Ostindien, Lord Ellenborough, har straxt efter sin ankomst, såsom en lisa för den smäålek ostindiska kompaniet låtit honom vedersaras. blifvet upphöjd till Viscount och Earl under titel af Viscount Southam of Sontham i Glocesterhire och Earl of Ellenborough i Cumberlandshire. Sir Henry Pottinger ankom den 8 fill London, I Glasgow invigdes d. 8 med stor högtidlighet en ryttarstaty af hertigen af Wellington. Det försäkras att franska oillcerarnes fölfarande mot löjtnant Rose, hvarom ännu ingenting sörsports i de franska officiella tidningarne, icke kommer att föranleda ngoot vidara hrål ant