handeFlere instämde. Hr Schartau trodde, att den förslagna förändringen endast skulle kom ma räknekarlen till gode, och att dessa nog re2 Ja sig derförutan i alla fall; man måste se pi hvad nytta den stora massan kunde hafva der af. Då man erinrade sig huru sastrolade gam a vanor vore, och att i vissa trakter man änu räknade daler och öre, vore väl icke så suynnerlig vinst al det nya systemet att förmo la. Ilalaren ansåg ficke skäligt att skillingsedlarne invexlades eller att skiljemyntet ombräglades; önskade att ordet species sortsaranle på sedlarne skulle utsättas. IIr Meche ille att betänkandet nu skulle föredragas punktvis, hvilket afslogs. Hr Gråå talade äfven för terremiss och bibehållandet af riksdalersbenämingen. IIr Fahlhem hade icke varit närvaransle i Utskottet då denna fråga afgjordes. IIr Foenander redogjorde hvar för de skäl, Berrar Skogman och Gripenstedt i. sina resersationer åberopat, icke blifvit antagna inom UtUkottet, samt upptog till besvarande ätskillige Mot betänkandet sramställa anmärkningar ; liaså herr Hörnstem. Hr Schartau soreslog att ståndet vid återremissen skulle såsom sin geensamma tanka, till ledning för Utskottet, utFVycha den önskan, att Utskottet måtte inhomna med ett lika beskaffadt betänkande som Stänernas skrifvelse vid sista riksdagen innehöll. Te Petre anförde, att det vid sista riksdagen HM afseende på decimalsystemet blifvit upplyst, Itt i Förenta Staterna man ej lyckats att inbra detta system, och att samma upplysning unnits i afseende på England; då Sverige egsina flesta utländska handelsrelalloner med essa länder, vore såledas kanhända icke lämpgt att gå in på detta system. Talaren inämde för öfrigt i herr Schartaus sista yttrande; kaledes herr de Mare. Talmannen förklarade, att någon gemensam nka endast kom i fråga i afseende på Konsilutionsutskottets betänkanden; men att det åyltade ändamålet vunnes derigenom, att diussionsprotokollet komme till Utskottets känedom. Betänkandet återremitterades. — Uli Bondeståndets aftonplenum sistl. Lörag den 42:te dennes föredrogos Kongl. Maj:ts diga proposition och skrifvelse 4) angäende skillige i Götheborgs och Bohus läns skärgård lägna holmars upplåtande till fritt och allänt begagnande; remitterades till Statsutskott och 2) rörande tillokad ordinarie båtsmansMering inom en del län; lades till handlinrne. Öfrige, i nämnde dags plenum aflemde kongl. propositioner hordlades. berelter redrogos Allmänna Besvärsoch Ekonomiutottets betänkanden N:o 26 med afslag å väckt äga om den kongl. teaterns utarrendering till skilde personer; återremitterades. N:o 27, t en motion om tillintetgörande af det inäng, som förorsakas af korrektionister och stningssängar, må förfalla; bifölls. N:o 28 med reslagne stadganden angående sättet för lumpmlingen; bifölls. N:o 29, med afslag å en otion, att sullmakter å namn, heder och värghet, utan verklig tjenstbesatining icke måtte eddelas; ålerremitterades. N:o 54, med förag till ändring af 16 3 i 4856 ärs militiestållsordning; N:o 32, med afslag å en moon om förändring af föreskrifterna rörande miieboställens ularrendering; N:o 53, med åsnag å en motion om nedsättning af räntan vid låning af spanmål från sockeneller sattigmaisin; Å.o 55, att en motion må förfalla om phörandet af interimsbesigtningar å presteI; N:o 56, innefattade afslag å väckt fråga n förändring af patent-lagen den 15 Decemer 48354: hvilka alla betänkanden blefvo af åndet gillade. — Flere betänkanden jemte Statsskottets utlåtande N:o 37 (sjerde bufvudtiteln) prdlades första gången. — Olof Nilsson från Å I sin förut afgifne motion, alt Norssors byesn måtte bibehållas vid deras vilkorliga rätt t begagna det invid nämnde by belägna laxBla: remitterades