Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 oktober 1844, sida 2

voro dels om benämningen och fördelningen 2 det nya myntet, dels om decimalsystemets an 1. indande dervid. Alla de talare, som i LöÖrdaens blad äro omnämnde och som yrkade återa miss, voro för ett nytt systems antagande; de esta stödjande sig på Herr Gripenstedts i Ut, -ottet afgifne reservation, hvilken utgick från en grunden, att enligt en af frih. Wree, Fab., vid en föregående riksdag asgilven otion, fi myntenheten, i förening med decialberäkningen, bestämd till 24 skilling riksg:d, allad hrona, denna indelad i 400 styfver och sledes minsta skiljemyntet vara en styfver. Frierre Wrede, F., utvecklade sjelf i ett sakrikkmn ch interessant anförande fördelarne af decimalam eråkningen på dessa grunder, och talade för ntagandet af detsamma. ir Stuart, Fr. T., önskade enheten mätte befsn ämnas En Rihsdaler kurant, motsvarande EUÄ iksdaler rihsgålds; med bibehällandet af nuva es, att det skulle sättas i verkställighet först åh 847, och till dess blifva infördt i de små alfes nanackorna, på det att allmogen finge tid a öra sig ett mognadt begrepp derom. Ur CM, lerschöld, P. G., ansåg Utskottets förslag o seglingen af det föreslagna kopparskiljemyntekys sw Cents) kunna föranleda uppsmältandet af d ninsta mynten såsom proportionsvis i vigten i not valören öfverstigande de större; hvilket sku e bereda ända till 300 Rdr vinst pr skeppun kopparn för uppsmältaren. Hr Troil, E., ar dg Ulskotltet, då det begagnat hans motion sik s som grunder för sitt betänkande, hafva stymp lensamma så, att, som den nu vore framställ nödgades han rösta emot densamma. Hr vy llartmansdorss stridde för bibehållandet af d gamla systemet, och talade om svårigheten införa det nya bland allmogen, äfvensom i k merala räkenskaperna. Han ansåg det hära o skrifvarne, i händelse af decimalsystemets anÖ gande, skulle, om de bittills begätt fel i add tion, då begå många flera i division. Han yi rade mycken förkärlek för tolfvan eller dussi talet och uppgjorde en bistorik öfver detsamm användande snart sagdt i allt, samt uppsö dess ursprung ända ifrån mythen, åberopan Odin med sina toll Asar, m. m. På allt de replikerades han af Hr Lefrn, som dock börj de med att förklara sin ledsnad öfver att i då na fråga nödgas vara af olika mening med d värde talare, med hvilken han eljest delade sa ma tanka. Han ansäg att man ej borde hem silt omdöme i sådana saker ifrån mythen, ut från kulturen. Ur Rosenblad, B., yrkade vari decimalens antagande, så ock Hr Generalmajor af Åkrell. Ålven friherre Döbeln, Napoleon, ok. dade mycket om saken, men albröts ofta af t tryck af munterhet. Ref. hörde icke mera hans yttrande, än att han i stället för cet ville gifva skiljemyntet benämningen hundring. I eftermiddagens plenum upplästes och rem terades de Konel. propositionerne. BankoUtsk tels memorial N:o 46, med bifall till sortsara de utgifvande af skillingssedlarne, antogs. — Hos Presteståndet vann Konel. Maj:ts sk velse om bildandet af ett nasionalmuseum må gas bifall. Företaget förordades af prosten Li nell, doktor Reuterdabl och professor Wahlbeifi i hvilkens skriftligen affattade anförande flera iF stämde, samt af doktor Wallin och biskop gardb; hvaremot prosten Säve hemställde, oh ej den föreslagna byganadskostnaden (500, R:dr) ej öfverstege nationens krafter, och åber pade biskop Agardhs amörka tafsla.o Ständet bd de icke för närvarande tillstyrka bifall till förs get, då nationen befinner sig i trångmål för a dra, lika vistiga, kanske vigtigare angelägentåi ter. I samma syftning talade prosten San berg. I anledning af Banko-Utskottots betänkande N 15, angående ett förändradt myntsystem, ytt de sig å ena siaan Urr Lignell, Lundblad, Ha . bäck, Björkman, Ödman, Fries, Sandberg, ip: sl., mot betänkandet. Å andra sidan talade (8. bifall, dock med åtskilliga modifikationer, H Agardh, Elfström, Gumelius, Lyth, Ekstran Thuden, Selander, m. s1l. — En talare förnk. nade. att förslaget vore uppgjordt efter franske mönster; en annan försäkrade det vara uppgjort efter ryska. Mynthenämningen acento klandn el des. Prosten Gumelius yttrade härom, att mal. stället för detta utländska ord, kunde göra I sammandragning af det svenska abundradep, o benämna skiljemynten Åhundaro större och mi dre. — Några yrkade afslag å betänkandet; ss re talade för återremiss, hvilken också, såso vi redan nämnt, bifölls. — Rörande samma Bankobtskottets betänkal de förekom hos Borgareståndet en längre disku sion, hvarför vi nu i korthet redogöra. Hr Langenberg uppläste först ett skriftlifs.: anförande, deruti han, med åberopande af I Skogmans motion och anmärkningar emot d