Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 oktober 1844, sida 2

not det förra förslaget; två röster för 6000 Rdr värde; 3 röster för 9000 Rdr värde; 4 för 13,000 fö fem för 18,000; sex för 25,000; sju för 35,000; åtta för 50,000; nio för 70,000 och tio, som är det högsta, för 100,000. För mindre än hel röst beräknas delar deraf enligt mantalsdelningen, eljest icke för V mindre än 1000 hdr en tredjedels röst. I stad råknas dubbelt fastighetsvärde för röstberäkningen emo: på landet, samt för uppskattad inkomst af 600 Rdr; en röst; 1200 Rdr, två; 1500 Rdr. tre; 2600, fyra; 3600 fera; 5000, sex; 7000 sju; 10,000, atta; 12,000, nio; och 20,000, tio, som är det högsta; embetsmån beräkna för tjensten en röst. Fastighetsägare få beräkna sina röster i alla de valdistrikter, der de hafva egendom. På landet utses valmän inom hvarje gäll eller församling, en för hvarje 500 invänare. I större församlingar få äfven de, som vilja, särskildt förena sig om en valman, och deras röster tillsammans gifva rättighet att utse en sådan. Valmansvalen ske öppet, om ej sluten votering : begäres, och kyrkoherden är valförrättare, riksdagsmannavalen deremot med slutna sedlar; äldste härudshöfdingen år inom distriktet vulförrättare på landet, och stadsrätten i stad. För att vara vald till riksdagsman, bör man hafva minst hälften af rösterna. Ingen må vara riksdagsman för flera valdistrikter. ji DEN ÅLDRE KAMMAREN utses af den yngre, och ledamöterna bibehålla sina plaber intill slutet. at femte lagtima riksdagen från den, då de blifvi valde. Denna Kammare skall väljas inom serskilda klasser, sålunda: Fem högre lagfarne, hvartill räknas de, som ärog eller varit ordförande eller ordinarie ledamöter i ko: nungens högsta domstol, rikets hofrätter eller justi-F tierevisionen; fem högre militärer, hvurtill räknas de. som vid armeen eller flottan innehafva eller inne haft ordinarie tjenst at öfverste-löjtnants, kommen dör-kaptens eller högre grad; fem högre civila, hvar till räknas de, som äro eller varit presidenter eller ordinarie ledamöter i rikets kollegier, öfverståthälla re, landshöfdingar eller konungens såndebud hos fråm mande makter; tjugu högre lärdomsidkare, hvartil råknas erkebiskop, biskopar, professorer vid unirersiteten. konsistorii-ledamöter, kontraktsprostar oc ledamöter af vetenskapsakademien; tjugu högre be skattade, hvartill räknas de, som under de fem sist ären före sitt inväljande i åldre kammaren skattat för egande fastighet eller fideikomiss på landet a mist Ett hundra tusen Rdr värde, eller ock för behällen inkomst af miust Femton tusen Rdr; tjugu äldre riksdagsmän. hvartill räknas de, som denna befattning utofvat vid minst tvenne föregående riksda gar, utan afeeende på huruvida de varit riksdagsmän eller ej vid den riksdag, då de i äldre kammaren invalde blifvit. Af förestående inh-mtar man följande hufvud sakliga förändringar mot det förra representationsförslaget : Inom yngre kammaren: Att å ena sidan såväl minimisumman, för beräknuude af hel röst, blifvit höjd som röstantalet ökad för den större förmögenheten, men deremot å den an dra ingen, som är besuten eller har i mantal sat egendom på landet eller burskap i stad, blifrit ute alnten, ätvensom att iuskränkningen i embetsmän valrätt blifvit betydligt förändrad, då såväl högre förtroendeembetsmän, som kronosogdar och häradsåk ekrifv-re skulle få valrätt, samt i afseende på äldre kammaren, att åldern blifvid ökad och valen stadgade inom vissa kathegorier, a att den större förmögenheten, samt de högre uppsatte militäre ooh civile embetsmän, jemte lärdomsälskare och prester der erhälla en bestämd innjoritet. Vid sammankomsten förekom icke någon egentlig diskussion öfver det nya förslaget, hvilket nu bord lades. Hrr Ekholm och v. Troil redogjorde jmuntl gen för motiverna till åtskilliga af de vidtagna för ändripgarna; Or W. Tham yttrade sin önskan at kommittcen täcktes förskafsa sig statistiska upplys ningar för att visa huru förslaget slår sigutiverk ställigheten ; Friherre August Hermelin uppläste et anförande, deri han skiljde sig från kemmitteen afseende på andra kammarens tillsättning; brukspa tron betre och Grefve D. Frölich yttrade sig äfven den förre med önskan, att man nu genast mått antaga förslaget till den yngre kammaren, da skiljak tigheten egentligen syntes angå bildningen af den äldre — Rikssländen hafva den 2:dre dennes äte baft plena. Till sessionen på Riddarhuset vore läktarne redan tidigt alldeles uppfyllda, emedar många väntade en särdeles lillig diskussion i an ledning af Borgareoch Bonde-ständens inbjud ning till Ådeln, att frånträda sitt beslut och biträda de öfriga trenne riksståndens i fråga on det bekanta grundlagssörslaget, att Ständern: —— 121 11 22----7-—-2—2. 20 re —— — — ee T 2r7i QAm2Q:Og — — — — —— skulle kunna åt ett förstärkt Lag-Utskott, opp draga att med Ständernas rätt afgöra de frågor som alla fyra stånden sammanstämmande ville åt detsamma öfverlemna. Emot förmodan af lopp det likväl ganska kort. Friherre Palmstjer na uppsteg och anmärkte oformligheten af at på ett annat stånds inbjudning frångå ett nysf fattadt beslut, samt varnade för följderna af et sådant förfarande, och presidenten baron Ce derström instämde deri samt yttrade något an nat i samma mening, hvarefter ingenting vida re ashördes, utan båda inbjudningarna blefvo uppå framställd proposition, lagda till handlin garna. Ått ingen vidare diskussion uppstod kom måhända äfven till en del deraf, att iple num hade blifvit utsat till klockan 9, eller er timma tidigare än vanligt, så att ståndets leda möter ännu ej hunnit talrikt församlas. Sedan inbjudningssrågan sålunda var slutad väcktes af Justitierådet Stråle en motion, son syftade till samma ändamål, att kunna en gånsg så det nya lagverket pröfvadt af Ständerna; hal föreslog nemligen, dels att Rikets Ständer skuls le hos Konungen begära, att vid den riksdag då detta lagverk är ämnadt att komma undes prösning, ett exemplar af lagförslaget må utde las till hvarje riksdagsman på samma gång son han får sin inträdespollett, samt att lagutskoti A RA of