en följd, och ärendet sålunda slutligen bet ingå till Rikets Ständer. Deremot skulle delar, öfver hvilka speciella anmärkningar sörekommo, anses. såsom bisallna. Grefve Anton Gyldenstolpe väckte motion om glandet af en medalj till firande af krönin1. Sedan derefter några mindre vigtige utlätann blifvit utan anmärkning bilallna, slutades num redan kl. 34 till 44. — Presteslänelet. Inautshottets betänkande so 8, i anledning af väckt motion om soråning af 12 kap. 4 2 Giftermålsbalken och 45 t. 24 2 kyrkolagen, blef uppå tillstyrkan prostarne Lignell, Osterman, Odelberg m.fl. rremitteradt. samma Utskotis betänkande 9, angående tillägg till 15 2 i den för sels Ständers Iustitie-ombudsman utfärdade truktion, bisölls. I anledning af prosten dbergs den 23 September väckta motion, rade sig biskoparne Iledren och Agardh, domsten llvasser, prostarne Ödmann, Almqvist, Ekstrand m. sl. I Biskop Agardhs framUIning funnos ännu nägra skugcor till den rka taflan Öfver ställningen i andet. Dissionen var vidlyftig och saknade ej intresMotionen blef till Ranholbtskottet remitterad. I. — Uli Borgareständet justerades i dag enl: ifvelse till kongl. Maj:t, med anhällan, alt, r så väl talmannen som vicetalmannen, i seende till deras egenskap af fullmäktige i ksgäldskontoret, voro jälviga att uti Ständet edraga åtskilliga ärenden, som rörde detta ärk, Kongl. Maj:t täcktes förordna om annan dforande i dessa fall. LagUtskottets betännden N:o 8 och 9 föredrogos och biföllos. — Ilos Bondeständet föredrogs och bifölls Unstitutionsbtskottets memorial N:o 7, altertivet, lit. b. med hvilande grundlagsändringsslag i 47, 22 och 406 22 Regeringsformen, stade upphåfvande för Högsta Domstolens lemöter af skillnaden mellan frälse och ofrälse; rande denna grundlagsförändring nu af samte Riksslånden bisallen. — I öfrigt bilöllos Im. Besvärsoch Ekonomibiskottens betänkann: N:o 9 med tillstyrkan af befrielse för kenhandtverkare från skyldigheten att anmäantagandet hos Kgs Bfde samt att utlösa så lladt försvarsbref; och N:o 40 att en moangående förändring uti hittills gällande föskrifter i afseende å älerbesättande af ledatsplatser i rikets kollegier, icke må till nån Rikets Stärders åtgärd föranleda. Härom eföll likväl någon diskussion, dervid fråga! cktes om återremiss; hvarefter af Joh, Aug. tterberg från Stockholms län begärdes voteng, som utföll med 77 ja mot 16 nej: — Till nstitutionsbtskoltlet remitterades StatsUtskotts memorial N:o 27, med anmälan, att hledning vore till anmärkning emot födragande statsrådet och chesen för civildertementet. Atskillige utskottsutläåtanden borddes. — Inom Konslitutionsutskottet lärer i går er en mycket animerad scen hafva förefallit, fyudsakligen emellan herr brukspatron Pelrs h ordföranden grefve Anton Gyldenstolpo, och araf förloppet berättas ungefär sålunda: Ilerr tr lärer hafva uppläst ett anförande, som gått t på att yrka, det utskottet icke skulle upptaga den med formfrågor och saker af föga betydenet, utan skänka sin egentliga uppmärksamhet de mera omfattande ämnen, hvilka kunde gilva dning för bedömande af den förra regeringens runddrag, system och anda, samt tillika dervid beropat älskilliga bistoriska reflexioner och nåra under statsrådsprotokollernas läsning anärkta fakta, hvarjemte ban påpekat, hvad han ör sin del ansåg böra blifva den egentliga srukn af utskottets granskningsarbete. En stund erefter lär Hr Petre yttrat sig öfver en anmärkingsanledning, samt upptagit den utförligt till åde hufvudsak och detaljer. Härvid hade grefve ikyldeustolpe adresserat sig till llerr Petr med örebråelse, påstått att han aldrig höll sig vid ämnet utan kringgick det och uppfordrade hoom alt förfara annorlunda och taga tiden i akt Db. s. v. Della lärer åter haft till påföljd at Ir Pelrc erinrat, att han just vore den som yrat att utskottet ej skulle uppehålla sig mec måsaker och förklarat, att grefven saknade lämp iga ordförandemaner, att grefvens vana att tid ch ofta under diskussionerna tillerkänna sig sjel rdet, för att deltaga i ett föga båtande käb el, vore särdeles otjenlig; att Cresvens sensär dighet vid propositioners framställande skulle ikasom propositionernas upprepande flera gån leda till onyttigt förspillande af utskollet samt att Gresfvens tilllag alt anagga oc Ahacka på Petrå nästan hvarje gång, då de sednare yllrar sig, syntes utmärka en partisk bet — en brist på grannlagenhet, hvartill Pc trå åtminstone icke skulle kunna göra sig sky! dig, ifall han hade den äran alt leda utsko tels ofverlågeningar, m. m. I fall protokollet öfver denna fråga komme att blifva till-ängligt, så torde det väl erbjuda e —kara 6 re 6 FR LL a