Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 oktober 1844, sida 2

Inrikes. Stockholm. Ur Aftonbladet meddela vi jande närmare redogörelse för högtidlighe i Stockholm kröningsdagen. Den i programmet omnämnda stora pr sionen till kyrkan måste i anseende till inträffade regniga väderleken inställas. stånden äfvensom embetsverken, bårolde presidenterne, som skulle bära himmeln, stadens femtio äldste begäfvo sig korpsvis rekt till kyrkan från sina serskilda samli rum, der äfven den yngsta af de Kongl, P serne och den Kongl. Princessan hade på hand infunnit sig, den sednare uppvaktad sin hofmästarinna fröken Anker och hade bakom drottningens thron. Konungen, D ningen, Kronprinsen och de två äldste arfi slarne jemte hoffruntimret och Konungens ra vakt deremot åkte från vestra slotishval direkt till kyrkan. Denna var inredd sålu att Ridderskapet och Adeln hade sin plats en stor läktare näst bakom Konungen ä fram i koret; på andra sidan sutto Pre Borgareoch Bondestånden. På en ölre lä re ofvanför Konungens thron sutto medl marne af corps diplomatique med deras fr timmer, och midt emot dem presenterade mer, alla klädda i hvitt sidensarge med mor och juveler. Bland de privata åskåda utgjordes äfven pluraliteten af damer. processionen hade inkommit, presenterade kan en ganska praktfull anblick. På stola ömse sidor ifrån de bäda thronerna framät taret sutto statens högre dignitärer, ordensk mendörerna klädde i sina drägter och sina hårolder, samt statsfruarna och hoffr timrer, och närmast intill de sednare en flock af kanslihärolder i sina granna blå metskipor med gullkronor. I fonden vid taret åg man biskopparne, hvilka dock, i na kåpor af guldbrokat och de vanskapliga tholska mössorna, sågo rätt underliga ut. M. kenungen var klädd i bli sammetsro hvita sdensargestöslor och Arffurstarne i nå nära lija drågt, samt Drottningen i hvit s verskirHädning med broderade guldkronor. half elfra började musiken med en march, s lärer vara komponerad af hr Lindblad och märkte sig genom en enkel men ådel s Klockan 44 var hela processionen anländ platserna intagna, hvarefter gudstjensten bö de. KI. 14 till 42 begyntes predikan, s hölls af liskop Butsch, och var enkel och v ker; den slöts kl. precist tolf, hvarefter ce monien viltog. Allt tillgick i ordning efter remonielet med ett par små undantag, så alt signala till ropet: lefve Konungen icke g af rikshänlden efter utropandet: nu är nung Osct den förste krönt, etc., utan h des först från Borgareoch Bondestånden, nast eller välsignelsens uppläsande, hvarvid å riga i kyran närvarande instämde. Hela ceemonien utgjorde ett i sanning de praktsult och vackert drama. Det gran och brokgt glittrande i drägterna erhöll prägel af nögtidlighet genom det smakfulla or nandet al grupperna, men ännu mer gen den alvaliga stämning, som den religiösa a ten ingav och genom de kungliga personel nas ädla hållning. Tvenne momenter derv voro do framför de öfriga verkligt impon rande. Iet ena var ett ögonblicks tystna emellan iIrt då Konungen bade emottagit r.