Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 september 1844, sida 2

mot beslut ej allenast mot grundlagen, utan också mot landets sannskyldiga bästa m. m.; förslag hvilka dock t, o. m. gillats af prestståndet; men R. o. A. tycks denna gång halva föresatt sig att trotsa både nationen och . dess ombud, att i försvaret af Konungens såkallade prerogativer vara Konungsligare, än han sjelf. Till de dyrbaraste deraf tycks den Konstitutionelle också räkna utdelningen af titlar, och fruktar, att det t. o. m. kunde gå så långt, alt man förbjöde utnämningen af Riddare och Adelsmän. Hvad vore det då för ondt 1 det? Vore det ej tid att menskligheten växt ifrån dylika barnsligheter, helst de så lätt kunna missbrukas och verkligen skada? — Äro de ej äfven, utan saknad, tvertom till mycken fromma, förbjudna i Norska Konstitutionen. Skola vi visa oss mera tillbaka i humanitet än våra bröder? Dock, vi hoppas att om dessa leksaker också ej de jure alskafsas, de aldrig mer de facto skola komma ifråga, såsom fallet varit med indragningsmakten, alltsedan Hartmannsdorffska huseringen, löjlig i åminnelse; en arbiträr makt, som sjelfva prestståndet med acklamation och mycken munterbet tillintetgjort. Hvile den i frid och gånge aldrig mer igen! Om Sveriges Försvarslöshetssystem är titeln på en bok, utgifven af Herr ÖfverDir. Levijn. Hur kan ett så ljust hufvud uppfinna en så mörk titel, som lätt nog skulle kunna tillämpas på Sveriges Försvars-system. Vi kunna knappt tillskrifva det slumpen; ty Herr Lerijn plågar eljest veta hvad han skrifver.