Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 september 1844, sida 2

vergå den gamla delen af staden, då eld genom grof vårdslöshet blifvit lössläppt i en spänhög uti ett mindre hus på håtsmansbacken, men som af några hyresgäster lyckligtvis blef upptäckt och genast dämpad. TA A--——--—— —-———-om0 rem -re--.e.coucsoes-öå Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Paris den 6 Sept. Den olaheitiska krågan är efter allt utseende nära sin lösning. ben upprättelse England erhåller af Frankrike lärer komma att inskränka sig dertill att Pritchard tilldelas ett skadestånd och att den skrapa Hr dAubigny redan bekommit af sin förman Hr Bruat får gälla säsom franska regeringens ogillande. Det, förljudes att Prinsen af Joinville hemväntas och den 20 Sept. skulle inträffa på Neuilly. Ålven den af honom commenderade flottan troddes skola lemna marockanska kusten och under hösten taga station dels i spanska hamnar, dels i Toulon, emedan ett längre uppehåll vid dessa åt dagjemningsstormarne prisgifna kuster skulle blifva högst vådligt. Underrättelserna från Ålgier gå till den 530 Augusti. Marockanerna ha, uppskrämda af sitt naderlag vid Isly, efter det samma försvunnit från gränsen; hvilken omständighet också skall motiverat Bugeauds återtåg. I Algier, der Marskalken väntades emellan den 45 och 20 Sept., var en subscription öppnad, förr att åt segraren vid Isly hafva en triumfbåge i ordning till hans intåg i staden. Åsren Prinsen af Joinville väntades, i motsägelse med ett ofvananfördt rykte, till Algier till en rådplägning med Bugeaud. ENGLAND. London den 7 Sept. Parlamenissessionen slöts den 5 med ett af Lordkansleren, såsom Kongl. Commissarie, hållet tal, som icke lönar mödan att ansora in extenso. Endast följande ställe, som har afseende på förhållanderna till Frankrike förtjenar någon uppmärksamhet: flennes Majestät har nyligen blifvit invecklad i underhandlingar med Fransmånnens konunas regering i afseende på händelser, så beskalsade, all de kunde störa det goda förhållandet emellan England och Frankrike. I skolen med förnöjelse erfara att den anda afrättvisa och moderation, som lifvade de beg e regerinzarne, lyckligen urvågenröjt denna fara.? Detta losvar ett snart och fredligt biläggande af de förevarande stridigheterna. Colonialministern Lord Stanley har genom öfvertasgandet af ett sinenre-embete (Steward of chillren hundreds) blifvit uppflyttad från undertill öfverbuset, der ban annars först kommit att tasa plats efter sin faders, Earlens af Derby död. De ministeriella bladen förklara denna förflyttning såsom en följd af det behof hvari ministeren befinner sig af en talareförmäga i Öfverhuset. Men då Stanley alltid gjort sig känd såsom ena det irländska folkets häftigaste motståndare, så är man böjd att i hans sörsåtlande ur activitet i Underbuset, der kampen för Irlands väl och ve nästa session måste nppstå med förnyadt allvar, se en början till en försonligare politik mot Irland. Den nyfödda prinsen döptes den 5 i slottscapellet på Windsor och erhöll namnen: Alfred Ernst Albert. Den 6 på morgonen afreste Drottningen från Woolwich på ångjagten Victoria och Albert till Skottland. Underrättelser från Dublin af den 5 förmäla, att OConnells och medanklagades frikännelse der väckt det högljuddaste jubel. kl. 5 på efterm. hade ofantliga menniskomassor församlat sig i Kingstown, för att vara närvarande vid ankomsten af ångsartyget, som skulle ölverföra Öfverhusets dom, och när nu ångfartyget visade sig och om bord utvecklade sig hvita flaggor med inskriften: Domen är kasserad, OConnell är fri! då höjdes ett dundrande hurrarop, den församlade mängden skingrade sig, för att öfverallt kringsprida det glada badskapet och Dublins aftontidningar meddelade i extrablad alla detaljerna af Ösverhusets förhandlingar. Oconnell och hans medbröder skulle försättas i frihet den 6; en procession af Dublins borgerskap med Lord-Mayorn i spetsen ville hemta honom i fängelset och på en triumsvagn föra honom till hans boning. Repeal-associationen hade äfven till den 6 beramat en special-sorsamling för att komplimentera OCounell. TYSKLAND. Hanover den 6 Sept. Statsoch cabinetsministern Schele är död till stor förlust för Konung Ernst, som i honom mistat en trogen hjelpare i råd och dåd. Ilvad landet förlorat i denne Hartsmansdorff i Hanoversk upn