emnäat ungelnr UU doda på Slåglåltet. VAR 101— ist är, ehuru känbar, dock ringa för en x an bufvudslagtling, som vi vilja kalla slagtingen vid Ysly. Det försäkras att Bugeaud, äfven om han eråller den begärda förstärkningen, icke förr I lf i I ll nästa vår kommer ati marchera på Marockos fvudstad. Öfver England har från Gibraltar ingått unerrättelse, att Prinsen af Joinville besatt en lin ö inom skotthåll från Mogador och befästat g derstädes, för att derifrån beskjuta staden. Marskalk Soult väntas tillbaka till Paris. Ludvig Philip har till allnin förvåning låtit inlägga 9 dagars hossorg efter den aflidna ryia storfurstinnan Alexandra. Franska gesandten vid sachsiska hosvet, som permission uppeböll sig i Paris, har, i anning af ett rykte om Hertigens af Bordeaux ördröjligen begifva sig till Dresden, för att, i I så förhölle sig, omintetgöra detta projekt. I Journal des Debats har reproducerat de i Himes införda, för franska äran så sårande bresn från engelska sjöossicerare, emedan det misteriella bladet anser en reproduction vara den odigaste hämnd man kan taga på dessa jämeerliga yttringar af hat och ovilja. ENGLAND. London den 27 Augusti. Engelska pressen r i fransmännens krig mot Marocko fått ett ttomligt ämne att behandla. Times anser ankrike ha iräkat ett vidtutseende krig, som, renadt med stora och oberäkneliga svärigheendast kommer att blifva förespelet till måndåarade förhoppningar. — De flesta Engelska aden öfverensslämma uti att anse Bugeauds ser vid Ysly vara fransmännen till ringa nytta, derigenom ej blifvit bättre utsigter till fred, ars snara ernående framför allt ligger i frana regeringens interesse, dels för det besvärlipenningoch solk-ödande krigets egen skull, eis för faran det medförer af en collision med 2land, som Guizot för allt i derlden vill undgda. — Times får af nästan hela den öfriga Ressen uppbära tadel för sitt beteende att gifva entlighet åt de bekanta smädebrefven öfver nsmännens bombardering af Tanger. Olaheililragan, som trätt i bakgrunden för den Äsrockanska, tyckes nu nalkas sin lösning, om, Som en engelsk ministeriel tidning förmäler ur ef från Paris, det bekräftar sig, att Kapten uat, på hvilken Amiral bupetit Thouars öfvertiat sin myndighet, ogillat dAubienys försaranmot Pritchard och suspenderat honom, ända Is franska regeringens vidare afsigter med hom vore inhemtade. Äfven gär ett rykte, att lizot föreslagit engelska regeringen att öfvermna frågans afgörande åt en compromiss, samansatt till hälften af franska och till hälften af gelska officerare. Den tjenstledighet, officerare inom engelska meen vintertiden bruka att få tillgodonjuta, ammer icke i är alt äga rum. De ministeriella bladen neka till att regerinn har för afsigt att ingå på Kapten Warners sta förslag. DANMARK. Danska regeringen har för Holstein utfärdat en tög grod skärpt censur-förordning. TYSKLAND. Berlin den 28 Augusti. Konungen är nu på s sa i Allpreussen, der hans närvaro anses nödUAndig i anledning af den genom vattuflöden och versvämningar denna provins tillskyndade nödillda belägenhet. I det af Veichseln genomtna regeringsområdet Marienwerder ha 286 ter med 55,145 invånare i större eller mine grad blifvit drabbade af denna olycka. Königsberg den 26 Augusti. Ilär firades den ; Augusti till Herders ära en sekularsest, som pnades af Professor Rosenkrantz med ett åt n store skaldens och tänkarens minne egnadt Wien den 20 Augusti. Kejsaren och lkejssynan skulle i slutet af Augusti företaga en retill sina sydliga tyska provinser, hvarvid ök ee, sulle blifva bufvudföremålet för deras besök. I Bremen skola de tyska naturforskarne och ofkarne hälla sin 22 sammankomst, som komer att börja den 48 och sluta den 26 Sepber. Kurprinsen medregenten i Hessen-Kassel har tagit titeln Konel. Höghet, och hertigen af aunschweig titeln Höghet. Jernbanan emellan Närnberg och Bamberg är 1 färdig i bela sin utsträckning och befors för Ersta gången den 21 Augusti. Till anläggandet en jernbana emellan Flensburg och Tönninen öfver Ilusum har erhållits danska regerinens tillstånd. SCHWEITZ. ULucern den 24 Augusti. Denna dag slöts riähweitziska landidagen. ITALIEN. Rom den 45 Augusti. Österrikiska regeringen r, på den påfligas begäran, låtit flera mindre rigsskepp utlöpa i Adriatiska hafvet, för att krysvid kyrkostatens kuster och hindra hvarje