Den Konuug. som i en högtidlig stund gifvit folkets ombud det löftbt, att befordra upplysningens framteg och befrämja utvecklingen af de ädla och redbara egenskaper, hvilka utmärka Nordens folk kan icke annat än vara för hvarje. förbättring i samhällsskicket : och de mån, som innehafva det ansvarsfulla förtroendet, att vara hans rådgifvare. kunna icke förbise, att så länge de äro det, böra de ock, i sannt konstitutionell uppfattning af deras kall, i hvad på dem ankommer, med nit och värna understödja hans afsigter och beslut i samhällsvigtiga ämnen. Med deras innerliga öfreertygelse instämmer det dessutom, att hvilken utgång dagens fråga än må erhalla, representationssättets förhättring utgör ett ämne af den fosterländska vigt, att frågan derom numera icke kan falla. . Denna förklaring visar, hvad äfven en annan Konungens Rådgifvares yttrande på Riddarhuset under en annan debatt ådagalagt, att de gode llerrarne vid Rådsbordet förblanda Konungen och Hans regering, Konungens person och Rådgifvarnes cana personer. Ingen har begärt att få veta Konungens tänkesätt; men man har med skäl yrkat, att Konungen genom Sitt val af Rådgifvare och dessa genom sitt öppna, kraftfulla, men lagliga handlingssätt, skulle visa nationen, om den hade att påräkna eller icke påräkna Regeringens stöd för representations-resormen, sedan den nu blifvit ett vilkor för snart sagdt hela samhällets bestånd, lugn och utveckling. Det har man begärt och begär ännu; och bättre hade det varit, att genast vid ministerens bildande besluta sig att motsvara denna fordran, än alt låta söfva in sig vid den doktrinära vaggsängen, att nationen sjelf, på sätt den nu är representerad, skulle kunna uttrycka, huru den vill hafva sina konstilutions-former; ty enhvar kan inse, att ett enigt beslut i denna del lika litet är mojligt, som i alla andra vigtigare saker; och det mäste väl ej vara tänkbart, att icke Konungen och hans Rådgifvare för längesedan funnit, att värt arma sådernesland står i en sådan ställning, att det hvarken är tid eller krafter att längre hort-experimentera. Saherna stå i allmänhet så, alt hvarken lagstistnings-, beskattnings-, eller sinansoch kredit-frågor kunna af Ständer eller Regering lösas, och sjelfva den ekonomiska lagstiftningen kan ej en gång med säkerhet af Regeringen vårdas, då intet samt uttryck af folkets behof och opinioner under nuvarande Ståndsformer är möjligt. Allt står i stöp — och det under att penningebrist, kreditbrist, armod, osedlighet och otaliga missbruk inom såvälstatssom lokal-förvaltningen gör folkets ställning med hvarje dag mera odräglig och förtvislad. Ått under sådana förhållanden tänka sis att i värt land leka politik på engeiskt eller franskt manör och tillvägabringa reformer, genom att lita vira Tories och Whigs byta om att åt hvarandra uppgöra och kullkasta och åter göra reformer, det är en verklig galenskap. Här fordras beslutsamhet — en mogen vilja för folkets allmänna rätt och allmänna fördel: en vilja, som icke svigtar, hvarken för yttre eller inre inverkan, hvarken för trotsiga aristokrater eller ljugande byråkrater: en vilja, som alldeles icke kan eller får vara personlig, utan måste vara princip och representerad, under personlig ansvarighet till såväl Konung som solk, af en enig, driftig och modiz ministöre. Få vi icke en sådan — få vi den icke snart — och med den en annan förvaltning och ett slut på oefterrättligheten i alla delar af statsbestyren, så gå vi snart våra öden till mötes. Hvad som isynnerhet i går gjorde ett obehagligt intryck, var att finna, huru en del af de personer, som enskilt stå Konungen nära, en Lefrän, en Hamilton, m. (l., yttrade sig om representations-förslaget. I dessa yttranden ville man söka bekräftelse på, alt den höga personens redan 4841 yttrade åsigter om representations-relormen ännu skulle sortsara, och att Han således verkligen ännu skulle tro på möjligheten att Svenska folket, i denna sin heligaste angelägenhet, skulle lita sig nojas med en hop halfmesprer, skulle roa sig åt några dussin Konel. automater i ett slags pärskammare, eller tåligt krypa under penning-aristokratiens ok, utan att ändock slippa Adelns och Presternas. Skulle verkligen sådana illusioner ännu kanna finnas, hvilka, ursäktlige under andra tider och ställningar, nu mera endast skulle vittna om föga reda på folkets bildningsgrad och sunda vett, så äro vi i sanning att beklaga; ty då hafva vi att motse en ling meningsstrid emellan folket och ; dess regering. Stockholm den 50 Aus. Oaktadt hvarje rätsskaffeus medborgare ogillar och beklagar, att Adelns och Presteståndets beslut i Representationsfrågan för lång tid aflägsnat hoppet, att se en sann och fosterländsk national-representation behandla landets lagsfiftningsoch beskattninoc