en Kongl. Propositionen om Statsverkets dillstånd och behof. Så har alltsedan början af värt konstitutiolla Statsskick den handling varit kallad, som ligt Grundlagen Regeringen alltid bör vid ksdags borjan öfverlemna till Rikets Ständer, isom en ledning för deras arbeten med Stans reglerande. Oaktadt den sålunda helt narligt borde vara så affattad, att tillståndet i hatsverket först redovisades, skatteuppbördens sultater och skatternas större eller mindre brir och svårigheter ådagalades, samt, sedan It detta vore utredt, Statsverkets behof, snpadt efter inkomsternas någorlunda lindrigt ch säkert påräkneliga belopp, uppgass, så har der gamla systemet denna Statshandling helt rakteristiskt blisvit motsatsen af titeln. Behofh balva blifvit hufvudsak — de inbillade, de Iskapade, liksom de verkliga — och medatt fylla dem hafva derefter blifvit blott sak för Styrelsen, lemnade att på hvad sätt m heldst anskaffas af de missaktade ehuru derdånige Ständerna. Uppställningen visar äfven nu samma harakOm detta vore allt hvad man hade att ndra, skuile sådant måhända såsom slentrian ra mindre riktigt. Men i alla fall hade man Åi bordt vänta, att i den del af propesition, som angär Statsinkomsterna finna en fullndig uppgist på hvad hvarje titel af dessa sjort sedan sista Statsregleringens början, samt räsonnerad granskning af de serskilda shatrubrikernas större eller mindre lämplighet, uppbördskostnader, fördelar eller olägenhe, Som de utvisat, och någon anvisning till sistnämndes afhjelpande, eller andra lämpre inkomst-källors öppnande. Sådant måste a en omsorgsfull och verksam Regerines st; ty om än sjelfva beskattnings-rätten tillRikets Ständer, så är det dock Regeringen, a later besörja uppbörden, och som således i tillfälle, att af sina embetsmän insordra na och sakrika underrättelser om alla dessa tiga förhållanden. kn ny regering hade med mycket större skäl bordt vara betänkt derpå, hon ganska väl känner, att skatternes onhet och uppbördens brister under det gamsystemet varit ett ständigt ämne till klagan, hvilket man lemnat föga, eller, rättare sagdt, en uppmärksamhet. En ny regerings första ka synes dessutom hafva bordt vara, derest i ock icke trodde sig om att genast kunna uska Stats-utgilterna, hvilket likväl ganska nu kunnat ske, att åtminstone hälla Stalshofven inom det belopp som anslagen utrt, samt sålunda kunna lindra de tryckanobilliga och principvidriga skatterna medelst tilltagande osfverskotten på en del andra innst-tillar. r denna synpunkt har man likväl icke sett erna. Man har upptäckt i Statsrådet, att fa 800,000 Rdr årliga öfverskott finnas å 46 qskkilda Skatte-rubriker, och nägot öfver 134,000 ; i minskning ä 3 andra. I stället att först fa sig sjelf och upplysa Rikets Ständer, om ånd dessa eller andra rubriker det finnes lter, som borde afskaffas, lindras, eller möjen kunde lättare förhöjas än vissa andra, man helt enkelt inskränkt sig till att uppamera en behållning af 664,800 Rdr per är, deri funnit en tillökning, att säsom tillg för de ökade utgiftsanslagen bet raktas. konsten var verkligen ringa; och det hela Äsalägger, att, liksom under gamla systemet, så kallade behofven? äro hufvudsak. sore det icke så; vore folkets välstånd och Anad det oaflåtliga malet för Konungens rådares omsorger, så skulle de halva besinnat, just dessa 664,000 Rdr årliga öfverskott vihuru olyckligt illa beraknad vår Statsregle8 är; huru man emellan våra riksdagar uter as folket, hvarje år, stora summor som e hehösdes, och som nu utpantas för att samma gång öka Statsverkets kassabehållngar och folkets armod. Detta hade bordt a Regeringen vigten af att icke nu inräkna för framtiden såsom tillgång; utan i det let dermed nedsätta skatterna, och söreslå ets Ständer, att heldre på deras Riksgäldstor anvisa en mindre gumma till betäckanaf en möjlig, ringa Statsbrist, än att bena Stalsinkomsterna så. alt dylika orimliga perskott skola uppstå. Då hade man åtminhe visat omtanka för de skattdragande, på ma gång man sörjt för anslagens oafbrutna sång. Äyn stlyrelse, som så handlat, skulle kunnat a till nationens representanter : J kunnen borttaga åtminstoue en half million af de mpligaste beskattningarne; och om J viljen aga Värt förslag att söka korrektiver och troller på de synbart orimliga taxeringarna st förmögenhet och inkomst, så skolen J ert kunna mincka da aAlamnacta A AK: — — — 22 .A—— ww a — ww — — —8— T— — — D— — — c