It, för att, som man trodde, bombardera ansi beskylla Prrinsen af Joinville för feghet. — ill Franska regeringen hade ingått depeschor årdagens Concert var mycket besökt. — ConItgilvarne, Herrarne Ginther, Sack och d Aubert mna och förtjente ett odeladt bifall. I e wusikaliska Soirterna i Rubensonska lokaI j fortfara att tillvinna sig publikens bifall. ti Hamburger-Correspondenten läses följande, eradt Dresden: ellerr Meyerbeer, som iillingat sommarmånaderne härstädes, har begagIt denna sin ledighet till att lägga sista handen Sin nya opera, och håller nu på med att I tyska scenen inöfva primadonnan från opeN i Stockholm, JENNY LIND, en med de herrhste ressourser begåfvad sångerska, som han gagerat för operan i Berlin.n Engelska Briggen Robert George, Dixon, ad med stenkol och på resa från Newcastle S:t Petersburg, har, efter att hasva stött på ågern , inkommit läck till Skalla hamn, deriun fartyget uppväntas till Götheborg. ed södra snällposten emottogo vi i går Hamirger-tidningar af den 26:te samt Londonerst af d. 235:dje, med underrättelser från Paris den 22:dre. ) j t I n Marskalk Bugeaud af den 9:de, då lägret u hölls i Lala Margnia. Franska flottan, n blifvit iståndsatt i Cadix, bade derifrån afhamnar å Marockanska kusten. — Engelska ktans beteende vid bombardementet af Tanger ottningen af England tros genast efter Ludvig ilips besök komma att afresa till Irland, och ll engelska regeringen hafva beslutat att bela 0. connell, i händelse han blifver fälld af gerhuset. Från Riksdagen. — I Presteständets plenum den 20:de dennes uppte lektor Elrstrand ett hufvudsakligen mot presidenWesterstrands motion riktadt tillägg till sina vid I a plenum framställda anmärkningar i skattejemnkingarne söka på allt sätt att nedsätta i: gsfrågan. Hr lektorn hade fortsatt sina arithmetiI beräkningar öfver den skada och de förluster förunaden emellan 96 och 100 är 4, att det är något urt att få 66 25 och 33 f, till mer än 100, och genom grundräntans upphörande staten på 56 år ille tillakyndas en förlust af 424.251,201 Rdr Bko. rdenskoll borde skatterna icke borttagas, men föri las, och ett förslag i denna syftniog skulle lektor i hafva af själ och hjerta understödt. Prosten AlmhSt sade sig haft anledning tro, att lektor Ekstrands märkningar skulle fått samma öde som prosten Staks motion om ett särskildt utskott, nemligen att gas till handlingarne; men som prosten nu fann nnolikt att desumma komme att åtfölja remissen af tionen, såg prosten sig föranläten att yttra nägra i till försvar för det lilla lif hans stackars foster ets verkställande skulle förorsaka, och funnit 5 I 1 nu egde qrar. Talaren trodde, att den hemmans2 Md förra plenum väckta motion om förändrad orgaoen genom friköpet åsamkade skuld, skulle blifva lkomligt ersatt genom det ökade hemmansvärdet. le man målet — och man måste vilja det — så nnes flera vägar till detsammas uppnående, och herr psten skulle vara ganska belåten. om nägon ville pgifva ett hättre förslag än hans, hvilket han dock sett vara verkställbart som förenadt med rättvisa h billighet. Dessa anföranden firgo åtfölja remissen. I Prosten Stabeck reserverade sig emot ständets beit i afseende på prostens motion om ett särskilt uteotts tillsättande för skattejemkningsfrågans utredning. bktor Thomander upplyste, att 36 sista mom. riksÅgsordningen lemnar åt Statsutskottet en utväg, i tall tta utskott skulle finna sig insolvent att frägan bendla; de som voro bekymrade öfver målets utgång, nde häri finna ett slags tröst. — Prosten Schröder de åtskilligt att anföra emot komminister Hardins ation af det lägre presterskapet och dess aflöning. rosten Sandberg, som af komministrarne i Calmar ift blifvit anförtrodd att föra deras talan, understödmotionen, och anhöll, att högv. ståndet ville tag a IB: fattige komministrarnes betrykta ställning i nogannt öfvervägande. Prosten Sidner och komminister smergstrand instämde med prosten Sandberg. Prosten ive instämde äfven så vida, att han ansåg kommistrarnes belägenhet på raänga ställen vara tryckande sh böra förbättras ; prosten önskade att det utskott, ll hvilket motion remitteras, ville fästa uppmärksameten på Hernösands stift, hvarest pastorerna redan eredt komministrarna åtskilliga fördelar. Prosten flmgvist biträdde de gjorda framställningarne. med en önskan, att äfven pastorernas belägenhet mätte agas i betraktande och att äfven de mindre väl loåade bland dem måtte komma med i räkringen vid n blifvande förändrad lönereglering, hvilken prosten Mimqvist yrkade måte blifva allmän för hela preerskapet. I denna syftning talade åfven biskop Heren, som ansåg noggranna undersökningar böra verktällas, innan frågan kommer under Ständerna, hvaröre herr biskopen hemställde att motionen till en början måtte remitteras till Ständets enskilda Utskotts agafdelning. Detta hade äfven prosten Säve föreslarit. Flere förenade sig med biskop Hedren. Moiohen blef remitterad. — Professor Knös motion orm högre aflöningsstat för lärarne vid Upsala kathedralskola remitterades, äfvensom prosten Uddens motior om inskränkning i godsägares rätt att lägga bondhem man under eget bruk. Professor Wahlbergs motior om anställande af en egen lektor i naturalhistorie id gymnasierna, diskuterades ganska länge. Bisko) Nibelius insåg visserligen värdel för läroverken a hvad motionären föreslagit, men ansäg frågan äga et så nära sammanhang med undervisningens vid gym nasierna allm. reorganisation, att den icke kunde ser tskildt behandlas, Lektor Laurenius var långt ifrå Jatt bestrida motionens värde. men kunde icke god änna det föreslagna sammanslåendet af theologisk och filosofiska lekticnerna, för att berereda lön åtlek orn i naturalhistorien. Lektor Ljungdahl uppläst några skrifteliga anmärkningar emot motionen, yrkad att theol. och filos. lektionerna måtte fortfarande var