ERT E EE Å KOR DD. (Fortsättning från N:o 97) tt 4809 års revolution icke utgick från lolär allmänt bekant, och att de grundlagar, af 4809 års Män uppgjordes och antogos, kteligen icke kunde blifva i någon äkta naelll anda, är äfven bade kändt och erkändt. e regementsförändringen utgätt från NatioSå hade sättet, hvarpå denna för framtiden ile af sina ombud representeras, blifvit helt orlunda: någon Ständsfördelning hade då ej unit all ega rum. Nu deremo! var det A, som föranledde den nya sakernas ord5) hes sjelfskrilvenhet att infinna six på ri 3, blefvo bibehällne. Huru de dels erhållit dels per fas nefas lillvållat sig denna lighet, har i det föregående blifvit adagalagdt. e vi i korthet rekapitulera detsamma, så finvi, att Ådelns prerogaliver ytterst stödja sig rikedom, hofgunst, skickligt hegagnande af junkturerna, lycka i krig och den starkares I, samt all Presterskapets företrädesrättighehärleda sig från en tid, då massan af naen besann sig i okunnighet och mörker — illstånd, som presterne sedan sjelsve esomSt framkallat, för alt så mycket lättare till Negen fördel kunna beherrska sinnena. åtom oss nu se till, om dessa båda privileMade kasters, sålunda tillfälligtvis tillkomna, Aallade rättigheter, kunna, sedan förböllana helt annorlunda gestaltat sig, bestå inför ruftets domstol! Såsom auktoriteter för de ter, hvilka här nedan komma att utvecklas, le det vara nog att aberopa män, sådana ÅLotteck 1), Montesquieu 2), Sne Iman 3), Wer 4), Welcker 5), Lanjuinais 6) och Jouy 7). I f N I en tid, då man under ordet aristokrati Rilod det herravälde, som af folkets ypperste hh utöfvades i samhället, är för årtusenden seförbi. Nu för tiden förstås med detta ord det le, som vissa kaster, eller korporationer, synligast Adeln och det högre Presterskapet, på ind af vissa gamla företrädesrättigheter, prigier, börd, o. a. d., vilja utölva ölver solTT. Den grund, på hvilken de bygga sina, stan ständigt obilliga, osverdrisna och orättvifordringar, är den s. k. historiska rätn. Helt naturligt uppstår då den fråga: Patl är historisk rätt?, och vi vilje nedan söka besvara densamma. ili historisk rätt i vidsträcktare beArkelse hör allt, som någonsin, på hvilken tid hvilket ställe som helst, har gällt eller änär gällande såsom rätt. I inskränktaJW bemärkelse åter, och särdeles med hänsyn 4 dagens stora principfrågor, sörstär man derder endast den genom ett längre bestånd häldnna; och i inskränktaste, för den prakca tillämpningen mest vigtiga, mening, sörcAdesvis blott den rätt, hvilken vid den tid, då ÄAYuska revolutionen utbröt, faktiskt var gällanÅA utan afseende på, huruvida den ännu ser bestånd, eller genom den senare tidens poAska hvälfningar förlorat sin gällande kraft. Vi ka den här i sin inskränktare bemärse, nemligen i den på ett längre faktiskt beInd hvilande, utan afseende på, hurndant dess sSprung eller innehåll än må vara, allenast äss giltighet säasom rätt blifvit vindicerad, ernd, eller till och med blott tolererad. N EEnligt en i våra tider med mycken värma omMad föreställning skola i den s. k. historiska Aten öfverallt röjas spår af folkeller nalioFlanda, d. v. s. den historiska rätten skulle se vara någonting annat, än ett uttryck af Å sjelf utvecklat och utbildat sig ur folkets eIr och sltändsfördelningen, Ådelns och PrelaSÅ TA — — — EE —— — lklynnet och solkriljan. Den har, mena de, af ndomliga lif och naturanlag, och derföre är ov et äfven ett dåraktigt och fräckt tilltar, att emot Jenna historiska rätt vilja sätta den så Ällade naturliga eller rent förnuftiMa och genom denna senare söka undantränga Ren förra. bDenna föreställning är dock, såsom ett oparÄkt betraktande af saken tydligen ger vid hanen, till alla delar falsk och låter sig på intet ) samträdt sisom en produkt af solklynnet och itt med giltiga skäl försvara. Den historiska itten har aldrig, eller åtminstone ytterst sällan, I MMationalandan; tvärtom har den, öfverallt, eller Mästan alltiäd, sitt ursprung i missbru ket a f Makten, eller i ett listigt begagnan; ) Staatsrecht der constitutionellen Monarchie; Lehrbuch des Vernunftsrechts und der Staatswissenschaften; Staatslexikon. Esprit de loiz. Läran om staten. 4 gik. Rottecks och Welckers Staatslexikon. ) ) Populaire Foredrag over Hegels objektive Lo) ) Constitution de la nation frangaise, aree un essai de traitö historique et politique sur 1 ah amnmtbfåa a