Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 augusti 1844, sida 1

säger sig sjelf, dersös att det saknar all verkHig grund, då man, om man vill vara opartisk, nödvändigt mäste medgifva, att det hvilande raipresentationsförslauet, hvad brister det också i idetaljerna kan hafva, dock är bygdt på fullkomligt rättsoch förnufts-enliga grunder, hvilket är hufvudsaken; delalierna, bisaherna kunna sessan obehindradi utvechlas, förändras, förbättras sester behof och omständigheter, blott grunden blifver ståndande, och således alll vacklande i istatsbyggnadens fundament förekommes, och detsta kan endast ske på den grundval, det hvilande representations-förslaget lägger, nämligen så fria val, som möjligt. Hvad nu statsregleringen beträffar, så yttrade nyligen, att vi ej ansågo den obillig, och deri I H vid förblifva vi i allmänhet, oaktadt Herr Petre ej saknar skäl till en och annan anmärkning deremot. Vi räsonnera imellortid så, att konungen väl har för alsigt att införa förbhåättringar och besparingar, isynnerhet i armöesn, denna nationens vampyr, m. m.; men dylihkt later visst ej göra sig i nagon större skala, inom de första fem å tio ären, och oftast hehölvas, vid dylika öfvergångsperioder, ögonblickligen större medel än förut, tills den nya sakernas ordning hunnit regleras och sätta sig, alldeles sasom det sordras större kapitaler till en egendoms förbäturing, än till fortsåendet i den gam slentrianen; men de uppoffringar, som göras för sorbåttringar, betala sig sedan mångdubbelt, så framt man börjat i den rätta ändan. Till sådana förbättringars införande, som, i framtiden hoppas vi, skola leda till besparingar, bör derför regeringen ej sakna medel; det vore alt binda händerna på densamma, och en klot representation, en ändamålsenlig statsförfattning bör lemna regeringen all möjlig frihet att göra godt, och endast hindra den att göra ondt. Bland annat fordra undervisningens, upplysningens, konsters och vetenskapers befordran betydligt understöd, och hvad försvarsverket beträfsar, kräfva isynnerhet insanterigevären, som alla böra förses med staglås, artilleriet och flottan stora förbättringar, framför allt de senare, hvilka, oaktadt de enorma summor, som redan nedlagts derpå, dock, efter en trettio-:rig fred, på sätt och vis, befinna sig i lägervall, endast genom en felaktig administration, kvarpå vi i vår stad och Najaden, m. fl. i sin, nogsamt sästat uppmärksamheten, och vi vilja äfven ännu en gång härmed hafva gjoct det, och be ständerna att noggrannt undersöka huru anslagen bittills blifvit använda, på det att för framtiden missbruk målte sorekommas, och sedan ej så mycket se på summorna, utan mera derpå huru de användas; ty en och annan million torde möjligen kunna anskaffas, endast man ser att den göres sruktbärande, hvilket vi, med nuvarande administration, hafva allt skäl att förmoda; vi hoppas, alt framtiden ej skall ge oss dementi, men först då blir det i alia fall tud att visa misstroende. Så räsonnera vi, som sagdt är, och våga tro, alt de flesta dela vår mening, som är lika skild från förijusningsyra, som från afvoghet. Hvad vi deremot, upprigtigt sagdt, hade väntat al konungen, hade varit, att han i slatsregleringen afsagt sig de 200,000 Rdr B:co, dem sordna ständer så släpphändt medgitvit Carl XIY Johan och hans familj, för det ban, med statens egna medel, försäljningssumman för den, med statens uppoffringar förvärfvade, kolonien, Guadeloupe, per ackord, liquiderat statens skuldet, hvarför det också vore tid på alt infordra ock för nationen sramlägga alla quittenser. Det r sannt, konungen vill inskränka sin civillista med 63,000 R:ar B:co och öfveriar sjelf, så ädelt, tfteatrens skulder samt dess franitida underhäll; men han fordrar deremot särskildt hosstat för Kronprinsen och 20,000 R:dritillökning för Enhedrotiningen, så att deri, i det hela, ingen besparing blir, och i alsa fall qvarstär den sorhatliga rubriken. mellertid bör man dock hålla honom räkning för de offer, hav för sin person vill bringa, och vi äro öfvertygade, att ständerna, då de insäge behofvet af de 200,600 k:dr, gerna skulle öka dem på civil-listan, endast de försvunne från den orätimäliga rubrik, under hvilken de nu utgå, och särdeles om det skedde på konungens egen proposition, som gerna kunde framställas, utan att såra fadrens minne, då man visserligen bör skrifva deras tillkomst lika mycket på ständernes svaghet, som på hans och Carl XII:s oriktiga åsigt af saken. Utrikes Nyheter. PRANERIKE. Paris den 12 Augusti. Ryktet om Åbå-el-Kaders fysiljering af marockanerna befmnes ogrundadt ; ett spåndt förhällande äger likvisst rum emellan Emiren och Sultanen, i anledning hvaraf det tros att en en888888e ————2f——7 nn äu:——öä — — — 8ö —2